En lugn stund

Kom hem med tjejerna nu för en stund sen och försöker ta en lugn stund med mitt kaffe. Jo snart börjar karusellen av allt. Tjejerna ska duscha och jag ska göra fiskgratäng. Vill göra LCHF bröd och fixa med rensning av barnkläder men får försöka göra en sak i taget och se vad jag orkar och hinner.
 
Jo jag skulle ringa kärl nu och det är ett samtal som tagit emot en del att ringa. Jag är så himla glad fick brev hem att läkaren som gjorde ingreppet på mig fortfarande tycker jag har problem med mina ben. Som ni vet var det en annan läkare som sa nej till mer hjälp. Detta var ju otroligt tufft då det kändes som en rejäl käftsmäll. Jag accepterade det även om det gjorde otroligt ont i mig och så har det gått ett tag. Jag är jätteglad för detta brev men jag är orolig nu att det bara ska va en dröm att jag får mer hjälp eller ett missförstånd. Jag har problem med åderbråcken fysiskt. T.ex så märker när jag står upp hela dagarna, eller sitter i bilen mycket, eller häromdan när jag skulle försöka plocka lite blåbär. Tror att när cirkulationen inte funkar som ska det ska så påverkar det ådrorna så jag får typ panik ibland och ganska ont. Jag måste hur eller hur göra vad jag kan oavsett hur det går, vad som händer, oavsett situoation. Men nervositeten gör att jag skjutit på att ringa par dagar men nu ringde jag och då har dom telefontidn en timme på förrmidaggar så ska ringa i morgon.
 
Jo nu har vi kommit tillbaka till rutiner, det har gått bra och vi som trodde att Alice skulle vara ledsen varenda morgon hade helt fel. Jag trodde jag skulle få vabba igår med då Elina hade jätteont i örat natten mellan lördag och söndag med tji fick jag, Om 8 dagar fyller Nellie år och det går bra utan nappen. Ibland är hon ledsen efter den när hon är trött. Hon klarar också ganska bra utan blöjan. Mest att hon inte vill göra nummer 2 men det kanske kommer med tiden. Jag har försökt börja promenera 5 km nu och lagt om kosten igen. Har en del att se fram emot nu så ska bli kul. Ska ta tag i allt nu. Tingiling.
 
 
Jag och Alice i lördags
 
Noah ser tjurig ut men det var absolut inte, bara inte så road av att jag försökte göra mig rolig haha
 
Min älskade Elina
 
Den här tjejen är så busig men så gullig numera
 
För 3 år sedan såg Elina ut så här
 
Nellie föddes ser ni så glad Elina var, hon hade sån energi den där tiden.
 
Ser ni vad mörk hon va i håret Nellie och mycket hade hon
 
Kolla så mysiga och Nellie min lilla rulte, hennes kinder hahaha
 
Här är hon en månad
 
Syskonkärlek

Bajsdrottningen

Jag känner mig som bajsdrottningen. Jag har säkert 100 historier kring bajs. Nu ska jag berätta vad soom hände när jag kom hem med ungarna för en stund sen. Jag kom hem och skulle duscha tjejerna. Först duschar jag Elina, Alice står och häller ut handtvålen under tiden och vi som har trott det var Nellie som skruvade loss den där pumpen som man skruvar av.
 
Sen när jag ska duscha Alice så 1) först ropar Elina på hjälp så får hjälpa henne 2) hör jag Nellie vilja ha en blöja som hon kan skita i, så jag ger henne en blöja samtidigt som jag sätter på kaffet för jag tänker jag är snart klar. Så jag duschar Alice som avskyr att tvätta håret och sen lämnar henne i duschen medans jag tar Nellies bajsblöja. Då kommer Alice ut ur duschen och in vid skötbordet i deras rum. Så tar jag med Nellie in i duschen och tänker det här går snabbt.
 
Hon får först shampo i ögonen vilket aldrig bnrukar hända. Sen när jag kommer ut i deras rum och ska ta en blöja till Alice som jag inte hunnit ta på en så känner jag hur det lutkar och hinner tänka: Sådär luktade inte Nellies bajs sen trampade jag rakt i världens skithög som låg på mattan. Ser en till och tittar på alla leksaker. Tänker puh tur inget hamnat där. Jag haltar in i duschen för att ta bort det värsta, in i tjejernas rum för att ta bort mattan och gno av det värsta innan den läggs i tvätten, sen torkar Alice i rumpan, duschar av mig och tror att jag är klar. Kommer ut i hallen, då har Alice hunnit skita igen på golvet och jag förbannar mig själv att jag inte satte på henne blöjan från början innan jag bytte Nellies skit.
 
För ett tag sen drog Alice så dant i blöjan när jag öppnade att en skitkrov höll på att flyga rakt upp i huvudet på henne, som tur var hamnade den brevid haha asså för ett år sen började jag gråta också när jag byte blöja och det flög bajs överallt på mig. Det var kallt och mörkt ute, vi hade övningskörd och det bara rann över. Jag stod och skrattade sen började jag toktjuta. Men den värsta bajs historien står Theo för.
 
Jag skulle vara barnvakt en helg för Sara och Tom skulle till Malmö. Hade jobbat hela fredagen och varit iväg på kvällen med ungarna. Sen på natten får Theo jätte mycket krupp. Så fick ringa en vän som kunde ta hand om Simone för att sen åka upp med Theo till US. Där sa dom att det var jättebra att jag kom upp med honom då den var så kraftig. Iag kom hem halv sju på morgonen, slumrar till och vaknar av att ungen hade intorkad bajs över handen och hade stått och gnottt in i hela tv- bänken. Jag skrubbade Theo med ALLT, alla tvålar som fanns, diskmedek, såpa, Ajax. Den dagen var det familjens dag dessutom i trädgårdsföreningen. Vi gick dit Theo sov gott i sin vagn, själv var jag skitsliten och stod och köade vid nån  klättring Simonme ville prova i en evighetsevighet. Dan efte när vi skulle på Simones simskola så hade Theo slarvat bort mina nycklar så jag inte kom in i barnvagnsrummet haha asså det var den värsta helgen som barnvakt i mitt liv. 
 
Jag minns att Andreas frågade mig hur det hade gått efteråt och jag skrev jag ska inte ha några barn innan 30 och 6 veckor senare var vi gravida med Elina, så blev det med den saken. Igår var också bajs på hög nivå, skulle va ute och leka efter dags och Alice skiter 3 gånger på en halvtimme och Nellie 1 gång. Jag byter utomhus numera för det går inte att springa hem och byta. Nu ska jag ta tag i matlagningen. Vi måste äta tidigt när tjejerna går upp så här tidigt som dom gör, hej svej.
 
 
Fullt ös på tjejerna igår, tyvärr mycket bråk då dom var trötta och Elina som blivit förkyld.
 
Nellie nappfri 8 dagar och blöjfri två dagar på dagis. Hon har blöja på natten och när hon ska bajsa.
 
Alice min gulle unge
 
Satte ihop dom här bildern häromdan, fina ungar
 
Var ute och gick för första gånge på flera månader igår, blev sugen på att plocka blåbär men orkar tyvärr inte.
 
 
 

Motivation

Det var ett tag sen jag skrev. Har tänkt flera gånger men inte orkat. Så är det med många saker i mitt liv sista månaderna. Jag har tänkt men gör det inte och det är en konstigt sak att jag tänka, att jag har orkat så mycket varje år men nu är jag helt i en annan bubbla. Får jag tid över så gör jag ingenting, jo spelar men annars inget. Förr så gick jag ut och gick, drog iväg och simmade eller plockade blåbär. Jag tror helt enkelt att det är behövligt. Jag lever i ett intensivt liv.
 
Vi har haft jättefina dagar under semestern. Vi har varit hemma med varandra en lång tid mycket. Andreas lbev sjukskriven innan sina 6 veckor. Tjejerna längtar jättemycket till dagis. Känns verkligen att man fått va ledig och det är jag nöjd över. Så får jag se om lusten till att motionera och lägga om kost igen kommer sen. Försökte lägga om till LCHF nu i ett par dagar och även om jag älskar kosten så hade jag ingen lust egentligen. Tycker på ett sätt det är skönt att följa mina känslor annars brukar jag flyta med i vad jag tycker jag borde göra.
 
En sak som jag ville skjuta på som det inte gjorts är Nellies napp. Egentligen hade vi sagt 6:e agusti då hon börjar förskolan igen, på den stora avdelningen. Men av nån anledning blev det måndag i stället. Känns bra att hon får va ledsen och sörja och att vi kan stödja henne par dagar innan våra rutiner med vardagsliv ska dra igång igen. Det har gått bra, fast hon varit ledsen, hon älskar sin docka som hon fick i stället.
 
Tjejerna har förändrats över sommaren. Mest Elina faktiskt. Blivit längre, smalare och flickigare i sin kropp. Hon har tappat en tand, gått på bio för första gången, fyllt 5 år, tagit sprutan, haft sitt första kalas, varit iväg par dagar utan mamma och pappa. Nellie har däremot blivit rundare igen och det är jag tacksam för. Nellie vägde inte mer än 11 kg i våras och hade gått ner från sommaren innan pga alla skjudomar men nu ligger hon mellan 13 och 14 kg igen. Hon börjar kännas stor med, frågar och tänker mer kring saker. Alice har inte förändras så mycket, kanske att hon förstår mer och pratar mer. Sen är det mest hennes lugg som vuxit. Hon hade ingen i mars/april nu hänger den i ögonen på henne och det är så gulligt att se henne i håret åt alla håll ibland.
 
Mina två äldre tjejer är hos Sara nu. Först kände jag mig dum och onödig som bad henne ta dom. Sen kände jag att det ändå är något fint att dom får hänga med henne och jag fick egentid med Alice. Hade jättemysigt med bara Alice igår och såg att tjejerna hade det bra hos Sara. Sen bestämde sig Alice att hon skulle vara vaken till 20.40 igår, det tyckte väl jag sådär om men samtidigt gjorde det mig inget egentligen. Jätteskönt att få vakna utan att servera frukost till alla och greja. Ska mysa lite med Alice nu som ligger och drar sig i våran säng. Tingiling.
 
Gulle Alice här är hon lik mig när jag var liten.
 
ser ni vad jag menar?
 
Hos pappa somnar Alice ofta på sekunden. Livets ironi kanske? Hon är hos jäklla mammig men sover aldrig hos mig, nästinintill men Andreas minsann.
 
jag och mina tjejer
 
Nellie när hon slutade med nappen i måndags.
 
Tejerna gungar.
 
Noah och Alice har börjat intressera sig för varandra lite mer. Alice kan va tjurig emot att han tar saker i vårat hem men samtidigt går hon och ropar efter honom och är intresserad att leka med honom emellanåt.
 
Hängde en kväll utanför där Mathilda och Coffe bor nu. En mysig stund. Snart flyttar dom till Ljungsbro.
 
Noah och Nellie, asså det är så gullig när hon sen skulle hjälps honom och hålla handen. Där har vi med en sak som vuxit i henne, omhändertagamde, leker som tusan med dockor med.
 
Titta så hon växer men fina stora tjej.
 
kolla charmtrollet
 
Badat massor i år.
 
Igår när syrran kom och mötte upp oss.

Det närmar sig.

 

Flickorna.

Hej på er och hoppas allt är bra. Jag har precis haft en liten Alice somnade i min famn medans jag satt här vid datorn och lyssnade på musik på youtube. Det är sällan Alice somnar hos mig. Det har alltid varit hos Andreas tjejerna hittar lugn och ro hos men det här verkar som våran grej. Kändes väldigt lyxigt att få den här mysiga stunden i lugn och ro. Framförallt med tanken på att Alice jobbar heltid annars på att riva och undersöka allt. För 1 timme sen var jag ute ur samma rum som henne i en minut och då klättrade hon i stegbokhyllan.
 
 
Så ska hon ju vara stor nu med vissa saker. Som förut skulle hon absolut gunga med Nellie och bebisgungan dög inte. Tror jag hörde hennes första 2 ord ihop, vilket var lille katt. På tal om ord så säger hon dumma till mig när jag byter blöja, hörde det igår tydligt och idag lät det som hon vråla det med. Så jäkla kul egentligen. Knappt 15 månader och redan igång med dom orden. Dom kommer va överens så många gånger om att vi är så dumma framöver.
 
Nellies språkutveckling har också gått framåt. Inte nog att hon lärt sig tjata och prata oavbrutet men hon kan också ta i med ord när hon blir arg. Säger jättejättedumma mamma när hon inte får som hon vill. Men häromdan sa hon också att hon ville leka med mig för jag var hennes vän. Så tar hon plats med. Häromdan sa hon: Men ni bara pratar med varandra, ingen pratar med mig, prata med mig då. Det var vid köksbordet. Ja det är väldigt mycket igång i utvecklingen hos alla. 
 
Elina har fått gå på bio idag. Det tyckte hon var kul, skönt att få egentid med moster. Själv fick jag egentid med Alice då Andreas tog med Nellie och handlade, vilket blev egentid för dom. Det har varit en fin dag och jag längtar så mycket tills jag får ha semester. Känns tungt att gå till jobbet när alla sover. Jag är lite virrig med nu när jag sovit så lite sista dagarna. Ska ta och försöka lägga mig tidigt ikväll. orkar inte skriva mer vi hörs. Tingiliing.
 
 
Busunge
 
Gullungar
 
Igår var vi iväg och badade
 
 
Systrar
 
När jag och Andreas skulle krammas kom alla
 
Mötte ungarna med Andreas ute häromdan när jag var på väg hem från jobbet
 
Ett av alla spel Andreas har köpt

5 år.

I morgon fyller Elina 5 år. Jag hade lite svårt att fatta det nu när jag satt brevid henne i kvällen. Där sitter hon och spelar tv-spel, med 2 lösa tänder i munnen och personlighet jag aldrig kunna föreställa mig när hon kom ut. Fast det finns ändå vissa likheter  som man kan se med facit i hand hur hon var som bebis och nu.
 
Elina var ju extremt social från början och kunde illglo på folk tills dom såg henne och då sprack hon upp i leende och dom med. Jag kunde inte gå nånstans med henne utan att folk pratade med oss och många gånger fick hon också mycket komplimanger pga hennes stora blå ögon, långa fransar och stora leende. Elina älskade att vara bland människor och det gör hon ju fortfarande. Hon vill gärna prata med alla. Saker som jag tycker är roligt med Elina är att hon uppskattar t.ex om jag har städat, kan hon säga åh vad fint du har gjort mamma (eller när jag rensat sorterat). Hon uppskattar t.ex om en present är fint inslaget eller om hon får födelsedagskort. Elina är framåt med utveckling kring tal, förståelse, matematik. Hon har ett bra minne vilket gör att hon har lätt att lära sig saker. Detta ska bli så spännande att följa. Jag är ju enormt stolt över min tjej. Vi är ganska lika, det är lika otydligt för mig ibland som det egentligen är uppenbart. Ska lägga upp bilder. Tingiling.
 
Titta så stolt m an kan va och sliten
 
Här var en till stolt och sliten mamma.
 
Elina hade gått boxningsmatch med sin gulprickiga näsa innan hon kom ut. Hon hade storkbett i pannan och kring ögon, röda kinder och intorkad blod över hela huvudet. Skaplig förvånad blev jag sen när jag födde ytterligare 2 döttrar som var helt släta och noll blod i huvudet. Elina fick vi hålla på massor med i håret för att få ordning på det. 
 
HAHA jag tycker fortfatande det är jäkligt kul att vi badade ungen i Sveriges minsta handfat. Så hon skrek haha tro som fan det!!!!!
 
Sen hade hon den där jävla koliken hon kämpa med så hade ofta ont. Värst var kvällar, nätter. Vandrade ofta omrking på nätterna med henne.
 
Asså kolla frillan haha
 
 
En sak som är lite lattjo är att Alice har absolut inte haft lugg, snare tvärtom men Elina däremot hade. Nellie i sin tur hade mest hår när hon föddes men sen sa det poff så hade hon ingenting (och ett tag en kall fläk där bak)
 
Titta så söt hon va i sin mössa 
 
Älskar dom där bilderna
 
 
Ett tag hade Elina lugg, var lik Andreas och Alice kan man se skymta lite i deras drag i hur Elina såg ut,
 
Gulleunge
 
också en faovritbild
 
1, 5 år
 
2 år
 
2,5 år
 
3 år
 
3,5 år
 
4 år
 
 
4,5 år
 

Lilla Alice.

Min lilla Alice vad hon får kämpa. Åkt på feber och en förkylning. Jag fattar inte riktigt, först för 9 dagar sen fick hon höstblåsor, dom var hon inte direkt jättepåverkad av men Nellie var skitdålig. Sen fick hon magsjuka tror vi, mellan tis-ons. Då hon kräktes och var dålig i ett dygn. Den verkade hon heller inte påverkad av men nu helt plötslig blev hon snorig och BAM där kom feber som hon blev helt jättepåverkad av. Jag hatar när barn andas sådär häftigt, man kan ju typ inte låta bli att bli orolig även om man vet att det är normalt. 
 
Vi skulle ha åkt till kolmården idag men det känns ju inte helt rätt att låta henne haka på när hon mår skit. Jag är lite för feg att åka fram och tillbaka till kolmården själv med Elina och Nellie, fast egentligen borde jag bara för att träna. Samtidigt verkar dom nöjd med att åka till bus med och dom har öppet idag. Kolmården hade ju varit perfekt då det är fortfarande mindre folk innan semestern men samtidigt så har ju vi årskort så om det är mycket kö nån gång så kan vi ändå ta det. Sen så provade vi för ett tag sen att gå motsatt håll i kolmården och då blir det inte lika mycket folk då princip de flesta gärna börjar med Bamses värld. 
 
Vi pratade också om att åka i morgon men då känner jag mig lite egoitstisk som vill dra på bilbingo. Sen har vi satt upp en tvättid. Vår tvättmaskin gick sönder för ett tag sen. Ska jag vara ärlig så tycker jag det är ganska skönt att ha tvättider. Hemma så står det alltid en maskin igång och alltid tvätt överallt. När man har tvättid röjer man undan 6 maskiner på 3 timmar i stället för att det ska gå 1 maskin på 2 timmar, tvätten försvinner forfare, vilket passar när man är en familj på 5 personer.
 
Vi hade iaf en lugn midsommar igår. Mamma kom förbi och hakade på ner till trädgårdföreningen igår. Tjejerna tyckte det var mysigt att få hänga med mormor och dansa och jag blev jätterörd igår av mina tjejer. Dom leker verkligen jättebra nu även om det blir bråk ibland här och där. Elina är en så otroligt stödjande storasyster med många saker så som att Nellie ska bli blöjfri. Nellie som har vägrat gå på pottan kissade par gånger och bajsade 1 gång igår så jag blev ganska förvånad , däremot vägrade hon trosor så jag vet inte hur vi ska motivera och pusha henne men får försöka ta en sak i taget. Nappen ska vi plocka i agusti för henne och den kommer bli så tuff för henne att sluta med men vi är överens om att vi inte tycker man ska ha napp efter 3 år. Nu kommer bilder. tingiling.
 
En tjej som började må sämre och sämre igår.
 
När man är hängig.
 
Nellie, visst lyser det bus och glädje?
 
kramar
 
pussar
 
mer pussar
 
omöjligt att få dom titta in samtidigt
 
Alla ska göra Nellie sällskap brevid pottan.
 
LCHF 11 månadwe.
 

Vimsiga hönan

 Det började med fel nycklar på jobbet, missuppfattade tider, glömmer att svara, tappar grejer, disträ, pratar med mig själv bland folk. Kan knappt stava när jag skriver, skickar till fel person, glömmer handla rätt grejer, hör knappt mina barn när dom pratar med mig. Ja jag har glömt nämna några grejer men jo så har det varit idag.
 
Men jag har för en gångskull träffat syrran utan barn (händer 1 gång om året och måste bli bättre) Jag är nykter från socker fast jag är bra sugen vissa dagar. Det är snart 11 månader sen jag började kämpa och vågen pekar strax under 59. Jag har längtat länge på att få väga under 60 kg och är så nöjd. Blir fortfarande lite förvånad när jag ser mig själv och att jag kommer i jeans. Däremot blev jag kär i en klänning idag som inte satt bra och dividerat mycket med mig själv hur jag ska göra men fick råd av en vän som höll med samt Andreas tyckte med den såg stor ut. Jo men har jag tappat 20 kg nästan och tycker om att jag kommer i mycket av mina kläder.
 
Men vikten har inte varit viktigast utan mitt mående. Det är så lätt för en annan att säga att det bara är att äta normalt nu för mig. Men för mig är det som att säga att jag kan röka en cigg. Det brister och jag kommer lätt in i en vardag där det finns 1000 anledningar varför jag vill äta massa onödigt socker men inte en ända anlednig är sund. Detta försöker jag påminna mig om. Jag överäter ibland inom LCHF och jag försöker främst göra det med nötter, ibland med sötningsmedel som jag egentligen tycker är skit för kroppen. Men ibland får man välja sina strider. 
 
Blev jätteglad när jag kom hem och Alice och Nellie kom och ville kramas massor med mig. Gömt Elinas presenter i garderoben. Snart är hon 5 år. Tänk att man får äran att se tillbaka tiden så här och kommer få göra det. Jag kan inte fatta att mina barn en dag ska få tuttar och mens. Men jag fattar ju nu när Simone är 12 att det är något som kommer hända mina barn med. Alltså jag vill gärna blunda för den dagen och jag kan gott göra det ett par år till, tills jag måste. Jag fick min mens när jag precis fyllt 11 år. Så ah jag kanske kan räkna med att flickorna blir tidiga? Stackars Andreas, han kommer skaffa sig en 1:a 100 mil ifrån oss. Tingiling.
 
Nellie mår äntligen bra efter 4 dagar otrösligt ont.
 
Syskonkärlek
 
och här med
 
Systrar
 
Man förstår dom där tanterna som nöp på en när man var liten, gulleunge.
 
och en underbar fin storasyster
 
jag börjar bli platt
 
jo man ser väl lite skilnad på ett år.
 
 
 
 

Otur i familjen.

Jo den här familjen har lite otur, Andreas stukade foten häromdan och har fortfarande väldigt ont. Elina hon tappade sin glitterödla som hon fick på sin 5 års kontroll och vi hittade den inte när vi gick tillbaka och letade. Hon som dessutom hade sett fram emot glass på Bosses glassbar, blev ganska besviken. Elina älskar larkits och just den dagen var den glassen slut och jag hade sagt att hon skulle prova polka glass men den gillade hon inte. Så hon åt knappt 10 tuggor av glassen, dessutom var hon så trött att hon somnade i bilen. Elina sover aldrig middag men detta var andra gången på en vecka, var att förra lördgaen hade hon feber men bara en kväll som tur var.
 
Jo sen i förrgår märkte jag att Nellie dreglade och även Alice. Tänkte det var tänder. Att det skulle ta mig 2 dagar att förstå att det är höstblåsor är ju lite komiskt för jElina har haft. Men jag fattade inte alls förens det blev uppenbart idag med alla blåsor dom har. Alice verkar inte ha lika mycket ont som Nellie just i själva munnen och heller inte lika tagen. Jättekonstig sjukdom som oftast kommer sensommar/höst och man har det bara en gång. Detta påminner mig lite om att vi faktiskt förra året i juni fick vinterkräksjuka så jo inget är omöjligt.
 
Iaf skulle vi ha åkt till Ljungsbro till våra älskade fina vänner Mathilda, Coffe och Noah med ja det sket sig. Samtidigt är jag tacksam att jag såg innan vi åkte för jag tänkte att det berodde på tänder och Alice har ju inte gjort några sken så har inte ens reflketerat över hennes blåsor men Nellie stackarn däremot har haft så ont. Jo den ända trösten i detta är att mina ungar inte kommer få några höstblåsor fler gånger när andra barn i vår omgivning har det men just nu är så trist för vi ville verkligen träffa våra fina vänner som nu åker till Albanien. Får hoppas vi kan få till mer träffar när Andreas går på pappaledighet för då är det jag och Mathilda som jobbar och lättare att få träffar. Vi som annars i perioder ses var och varann helg har nog setts kanske 2 gånger sista två månaderna. Men så är det med livet, det går i vågor. Är iaf tacksam att vi har våra stunder.
 
Annars är allting bra. Jag är så stolt över Elina att hon som varit så rädd för sprutor verkligen ville ta den. Vi har pratat om hur bra sprutor är att dom hjälper och när Elina dessutom sett kompisar ta den så har hennes egen vilja växt i att vilja ta den. Hon är rolig nu när hon är så snabbtänkt. Igår t.ex hade jag en liten godispåse i en påse jag bar. Elina- mamma jag kan bära godispåsen om du tycker det är tungt. Ja, jo jag tror dig sa mamman och log. Mina fina tjejer, dom är underbara. Tingiling.
 
Elina och jag
 
Gullungar
 
Nellie min fina tjej. Varför är man svag för dom när dom ligger och sover?
 
Gulleungar
 
Alice och pottan
 
Andreas busade till det med Alice
 
Min fina lillstora snuttetjej
 
tjejerna som gillar att åka buss.
 
 

Upp och ner.

Den här veckan har varit fin men haft en käftsmäll som jag får handskas med. Ni som följt mig vet väl att jag fick igenom ett ingrepp emot mina åderbråck. Dom skulle bränna bort dom men mina åderbråck visade sig vara för slingriga så man gick och tog bort blodkärl. Dom målade upp på båda benen vad dom skulle ta bort. Första benet tog över 2 timmar och jag pratade på med dom och kommenterade flera gånger om dom va hungriga. Tills sist avbröt hon en halvtimme in på andra benet. i efterhand såg jag att hon inte hade gjort mer än halvägs av det hon skulle och att åderbråcken inte ens försvann där hon försökte. fick veta när jag var på undersökning efteråt att det var ett svårt ingrepp hon gjorde. Jag har ju hoppats att jag ska få mer hjälp men känt på mig att det inte skulle bli mer och mycket riktigt i tisdags så sa han nej, den läkaren jag träffade. Jag blev mer ledsen än vad jag trodde.
 
Det blev kaous när jag skulle parkera bilen efteråt av Us besöket. Hamnade 1 cm bilen brevid mig och hade 4 grabbar 20 meter bort som bara satt och glodde. Jag sjönk ner och ville försvinna men då besämtde jag mig för att göra det bästa av situationen. Så jag grejade mig ur parkeringen och samtidigt insåg jag desamma om mina ben. Det bästa jag kan göra är att acceptera. Jag har ju en fungerande kropp som gett mig 3 barn, är varken psykisk eller fysiskt sjuk så jag borde ändå vara tacksam för vad jag har. Samtidigt måste man få tillåta sig vara besviken. Jag hade kämpat och det gick inte vägen. Frågesatte mig om jag hade kunnat göra annorlunda. Men kan inte låta det äta upp mig så försöker inte  låta tankarna ta över kring besvikelse. 
 
Jo igår var vi kolmåren för 3:e gången sen 10:e maj. Vi har pratat om att åka dit vid midsommar med, efter det får det nog vänta till augsti för det är fan asjobbigt att vara där på semestertid men kanske vi åker dit då också. Vi fick hämta bil i Tallboda för Theo skulle med och det var jättetrevligt att ha med honom. Även om det var varmt på kolmården så fläktade det skönt igår och sen finns det saker man kan göra för att underlätta. T.ex försöka va i skuggan vid pauser, låta barnen bada i vattenspridaren, gå inomhus hos vissa djur osv. Jag är så glad att vi skaffade årskort där. Lite kämpigt att ha med Alice men igår faktiskt bättre än de andra två gångerna. 
 
Alice föresten, våran lilla gulleunge. Hon haft det kämpigt med tänderna 1 månad nu. En glad tjej men ganska bestämt. Hon kan ca 20 ord och hälften av dom säger hon tydligt. Märker att hon har ett intresse för att komma framåt i utvecklingen och inte heller så konstigt när hon har sina systrar. För det mesta går det bra. Ända jobbiga är hennes trots vid läggning. Hon står och skriker som en ara 30 min ibland. 
 
Vi skulle ha åkt på kalas idag men så blev inte fallet. Jag ska ta med Elina och ha egentid på stan nu. Tänkte hon kunde få kolla lite efter födelsedagspresenter. Elina vill bjuda dagiskompisarna på kalas och jag känner mej väldigt nervig inför det. Egentligen vill jag slippa men mitt hjärta klarar inte av att inte göra något kalas. Jag vet att det skulle betyda så mycket för henne och vet att det skulle göra hennes så glad så  vi måste. En jäkla tur att jag har Andreas i detta annars hade jag nog sjunkit under jorden. Vet inte varför jag tycker det är jobbigt egentligen men antar allt är jobbigt för första gången man ska göra det haha Tingiling.
 
Så ser det ut nu. Det högra har dom tagit bort på låret. Har en på sidan som går hela vägen upp och ner. Vänstra skulle hon tsgit bort på men blev inte av.
 
Så ser högra ut. Det har jag längst också.
 
provade göra hallomiburgare igår och det var gott.
 
Jag och Theo
 
Mina fina flickor
 
Gullefina unge
 
Elina så stor hon börjar bli
 
Den här hon växer med
 
ibland är det inte bara kläder som ska matchas
 
En morgon innan förskolan
 
Jag har blivit slank igen. Så jag har kämpat. Hatar mitt sockerberoende många gånger men jag mår bra när allt är i balans. 10 månader och jag har klarat 8 av dom från socker. 

Extremt dåligt humör.

Jag är på extremt dåligt humör idag. Allting känns så motigt och ingenting blir som jag vill eller behöver. Blev magsjuk igår, vägrade inse att jag var magsjuk igår morse så åkte till jobbet, eller ja jag fattade inte heller riktigt att jag var magsjuk. Fick åka hem. Dagis sa det var ok att tjejerna fick va kvar så jag kunde vila men sen ringde dom. Då hade Nellie däckat mitt på mattan i lekrummet bland alla barn. Fick hem alla ungar fast jag var helt skakis själv av vätskebrist, ledvärk och huvudvärk. Fick ta panodiler och köra på den där extra energin som man ibland tar till sig så man däckar sen i stället och mycket riktigt jag somnade halv åtta för att vakna halv sex.
 
Inte fan var det lätt idag och att ta hand om ungar samtidigt jag knappt haft nån mat i kroppen. Blev jättearg på Elina i morse. Varje gång hon ska duscha så är det gap och tjut. Jag förklarar om och om och om igen med allt mitt tålamod. Så idag, efter ha lockat med att det är skönt att få det gjort, förklarat att alla måste duscha, förklarat att jag inte tycker det är roligt heller, försökt uppmuntra att jag kan duscha med och att ikväll finns det mer tid till annat om hon inte skjuter på det och pappa är ju hemma då. Ändå stod ungen och skrek i örat på mig i duschen och jag vill typ gråta så arg blir jag. Känner mig så jävla otillräcklig som mamma när det kommer till att räcka till när jag själv mår skit. 
 
Det är cirkus att va hemma med dom här tre barnen ibland. Ibland är det lugnt men alltså Alice är i fasen att pilla, dra ut grejer, klättra och tjuta när hon inte får som hon vill. Och hon är dessutom en boss emot dom hon kan. Ingen får hålla i henne utom jag och det tar hus i helvete när systarna försöker komma och gosa med mig. Hon drar dom i håret, puttar dom och slår dom och kan inte ens dela på platsen. Samtidigt Nellie som inte lyssnar när man säger åt henne för att hon vill retas och Elina hon lyssnar inte för att hon vill få sin vilja genom och så retar dom varandra, låter inte varandra låta vara ifred. 
 
Så idag är jag fortfarande dålig i magen fast jag mår bra så nu måste jag ändå utgå från idag. Jag har dåligt samvete för att jag redan var borta 3 dagar förra veckan på jobbet då Alice mådde dåligt och jag typ ångrar att jag var borta fast jag vet själv att hon inte hade orkat. Ännu mer bitter är jag för att jag missade SRY utbildningen idag. En utbildning som är viktigt att ha inom städbranschen som jag borde ha gjort för länge länge sedan. Så finns det möjligthet att göra den på måndag i Norrköping. Så då blir frågan ska man behöva åka och hämta bil två för att använda den en dag och jag är dessutom livrädd för att köra till Norrköping själv eller ta pendeln när den ändå går från resecentrum i föresättning att det finns extra personal som kan hjälpa mig och i så fall måste ungarna vara på dagis från 6-17.00 vilket ger mig rå ångest. 
 
Nä jag grät idag när jag var ute med ungarna. Allt kändes så jävla motigt. Solen lyser och det borde vara sååå skönt att inte jobba men jag hade gjort vad som helst för att vara frisk idag. Det är tufft ungarna sjunger, pratar, ber om hjälp, bråkar, klättrar, slåss, testar, retas. vill att jag ska umgås hela tiden och jag räcker inte till. Det här är nackdelen med att ha skaffat dom så tufft. Jag borde inte gnälla men samtidigt måste man få göra det. Jag ångrar inte en sekund att vi har skaffat dom tätt, dom kommer ha en stark sammanhållning och när det här tuffa är över så är det över. Jag älskar dom här åldrarna dom är i med. Var och varann dag avgudar både jag och Andreas alla tre för dom är så fina och gulliga men ja det är inte lätt när alla behöver ens hjälp hela tiden. Bara det här att dom ska kunna hälla upp mjölk själva, eller dela själva, torka sig i rumpan och borsta sina hår t.ex. En dag kommer vi sakna det här med så klart men jag är ledsen vissa dagar där jag inte räcker till och idag är en sån dag tyvärr. Och så hade jag velat på bilbingo idag men det skiter sig också. Hatar maginfluensa samtidigt enormt tacksam att inge annan verkar få det. Pussade ungarna vid halv 6 igår och ingen av dom ger symptom. Nellie hade dessutom feber igår men åt som vanligt ändå. Tingiling.
 
Kolla vad små dom varit.
 
tjejerna kring 1 års åldern.
 
satte ihop det här med.
 
bara jag som tycker Alice ändå har några drag från mig? Fast mest lik är hon farmor faktiskt.
 
såhär såg det ut förra veckan när  Alice inte mådde så bra.
 
Ser ni bakre tänderna?  Tror hon haft 4 samtidigt som kommit upp, panikgråt vid tanborstning.
 
Nellie då, flera gånger vi varit ute har hon velat ha jacka på sig, undra vad andra tror liksom haha
 
Elina spelar ett av mina gamla faovritspel och det är hennes favorit nu.
 
3 tjejer var glada att få komma ut, 2 timmar klarade vi av värmen.
 
 
 
 

Idag kunde varit den värsta dan i mitt liv.

Idag höll det på att hända en katastrof. Jag skulle lämna Elina med packning till en bil. När vi kom ut från porten stod två bilar parkerade och jag lät Alice gå som jag aldrig annars brukar göra men nu hade jag saker i hennes vagn och vi skulle ju bara gå ner till lekplasten efter ha lämnat in Elina med packning. Precis när jag möter upp sällskapet från deras bil kommer våran granne och jag tänker inte mer på det utan ska ta Elinas grejer. Var att grannen startar bilen och börjar backa. Sekunden han startar bilen ser jag inte Alice och fattar direkt att hon är bakom och börjar vifta med händerna och en ur sällskapet slog till bilen för att få en reaktion från honom och han hade ju börjat backa så jag kände paniken. Jag höll på att nästan kräkas så rädd blev jag. Det var så otäckt och nu kommer jag aldrig mer vilja låta henne gå. När vi kom ut ur porten var allt så stilla och i nästa sekund hände flera saker samtidigt så det i sin tur hade slutat illa. Sen möte jag min granne och han sa att han hade sett henne men jag vet att han ljög, därför hade han sett henne hade han aldrig backat. Jag kan tycka med att om man ser 3 barn intill sin bil när man ska backa och man ser att vuxna står och pratar kanske kan man då säga till att hej nu ska jag backa min bil, kan ni flytta på er. Jag var inte alls beredd på det hela men jag har så klart mitt ansvar i det här med. 
 
Läste sen på aftonbladet om en kille som hade blivit påkörd och tänkte att han kanske byte plats med min Alice. Jag tänker på alla dokumentärer jag har lyssnat på sista 2 veckorna och hur allting bara händer men det är sällan man förstår sådant man inte upplever själv. Däremot upplever jag genom att lyssna på vad folk är med om skapar mer ödmjukhet för hur livet är och hur det är olikt för alla. Jag som har tänkt sista tiden ändå att livet inte är så självklart, att saker kan hända en fast man inte tror. Tror vi människor ändå har en naiv inställning till att saker inte händer och kanske är det en form av skyddsnät. Jag tackar iaf min högre makt att jag fick behålla min fina lilla gullunge. 
 
Förövrigt har Alice haft en tuff dag. Stundvis leker hon som att hon är frisk men stundvis mår hon skitdåligt. Det bara rinner dregel och om näsan på henne. Hon har ont i munnen det är jättetydligt och så dålig i magen pga det och vill heller inte äta lika mycket så därför fick hon vara hemma idag och i morgon. Min fina lilla tjej. Nu ska jag njuta av egentid. Andreas är i väg ikväll. Tingiling.
 
Tänk såhär såg hon ut för ett år sedan
 
Smälter och sååå rödhhårig
 
Noah var inte så katigt stor heller
 
Elina min pärla
 
Alltså Nellie gulleunge
 
 

God morgon

 
Härlig söndag som väntar. Andreas ska iväg och jag ska ta med tjejerna till trädgårdsföreningen. Tänkte först Valla eller Johannelunds lekplats men i och med att jag har med Alice så känns trädgårdföreningen bäst. Tänker mest ifall Nellie vill klättra och inte kommer ner så kan jag inte bara släppa Alice hur som helst då blir trädgårdsföreningen smidigare. 
 
Idag har jag ont i knäna. Försökte springa 10 min uppförsbacke på löpbandet igår, läste nånstans det var något bärttre ifall man hade åkt på löparknä. Jag har nu bestämt att jag inte ska löpa något ifall de närmsta 4 veckorna. Det svider för det är ju nu man vill springa. Man kan känna av löparknä även när man cyklar och går i trappor vilket jag gör. Försöker skärpa mig och strecha, samt igår tränade jag ben på gymmet. Kanske kommer jag inte kunna springa alls i år. Jag har iaf lärt mig en läxa att vara försiktig mec mig själv.
 
Igår var vi på dop för Leah. Hon var så fin och så duktig. Alla barnen var så fina och gulliga och det var trevligt att träffa Michelles familj och vänner. Elina lyckades få en fjärilsballong så hon var lycklig när vi skulle hem och ville vara med Michelle. Andreas var tvungen att åka hem med Alice. Vi vet inte vad som hände om det var att hon slog i munnen, hon har ett sår på tungan idag eller om hon fått i sig bacill som gjorde att hon hade ont i magen. Ingen magsjuka för hon var frisk och åt, kräktes inte och ingen annan sjuk heller men skrek mycket tills hon tvärslocknade och vaknade 3 timmar senare pigg och glad igen.
 
Vi har mycket aktiviter sen i torsdags. Då var vi i kolmården. Så himla komiskt för när jag sa till Andreas att han kunde gå och åka berg och dal banan så upptäckte jag 2 min efter att Alice hade skit ända upp i ryggen. Ungarna var en bit i från, ingen ville med in på toaletten. Den ända toaletten med skördbord låg lite på sidan, när jag kommer in och håller på och byter på Alice (samtidigt som Elina och Nellie springer in och ut) så kissar Alice ganska så rejält så det droppar ner på golv och överallt, Jo och senare sen på eftermiddagen när Andreas skulle köpa kaffe åt oss så lyckades ungarna på den stunden båda skita i blöjan och då fick jag byta på golvet i en toalett för att jag inte hittade skörtbord och då kan jag medge att svetten ibland rinner av stress men det går. 
 
Jag vann iaf en chocklad som jag alltid velat göra och fast jag äter LCHF så känns det ändå kul. Jag bara flöt med i dom sifforna som fanns ledigt och då hände det minsann. Det var en bra dag. Var lite tjurig först när det var mycket köer och jag lyckades tappa en 100ring men sen tänkte hur bra det är att vi har årskortet och tid att åka fler gånger, samt hur billigt vi fick årskortet för, då kändes det som en bagatell ändå. Kanske var det en lycklig unge som hittade den där pengen.
 
I fredags tog jag med ungarna efter jobbet till busfabriken. Det var så skönt med så lite folk och Nellie vågade åka den stora blå ruschelkanan med Mathilda. Dessutom tog hon sig upp på vulkanen själv. Blev så imponerad att hon fixade och vågade. Nu kommer lite bilder. Hej svej.
 
Bild på familjen üre
 
Två vackra tjejer
 
Gulleungar
 
Gulleungar
 
Kolla så söta dom är
 
Små hjärtan
 
Elina är nöjd över sin fjäril
 
Jag pch Nellie
 
Lek i sandlådan
 
Elina mitt hjärta
 
Nöjd Nina
 
Alice gladfis
 
Min fina kille
 
Nellie min lilla tjej som inte vill bli stor riktigt än
 
Så här ser det ut på morgonen ibland.
 

Hej

Tänkte jag skulle försöka skriva lite. Vi har haft en trevlig dag och lite häng med farmor och farfar på eftermiddagen. Jag är enormt tacksam för att dom finns och är dom helt enkelt. Jag har ju själv inte så mycket relation till släkt och det är härligt att se att mina barn har dom och jag hoppas att jag och Andreas en vacker dag kan vara minst lika bra till våra barnbarn om vi får några. 
 
Tjejerna var jätteduktiga idag. Dom gick hela vägen ner till stan och sen till Tannefors, säkert 3 km. Nellie satt lite i vagnen och hade ett rejält utbrott på slutet. Vi hade stannat vid en lekplats och först blev hon sur att det bara fanns en bebisgunga och att jag satteAlice i den, sen behövde Elina gå på toaletten då blev Nellie arg för hon ville inte gå, sen skulle hon ha nappen vilket vi försöker inte ge under dagar och sen ville hon att jag skulle bära henne. Hon skrek och varje gång jag tog tag i hennes hand för att få henne att gå så hängde hon med hela kroppen och skrek att hon skulle gå själv men det vägrade hon sen iaf och jag försökte få henne sitta med Alice i vagnen men icke sa nicke, blev en cirkus. Alice hon tjöt med så jag var enormt trött i huvudet och av värmen när vi kom fram men fick lite vila sen ändå.
 
Jo föräldrarskapet är lite berg och dalbana men det går och stundvis är det mycket kärlek. Tjejerna gick t.ex på vägen ner och höll varandra i handen och sjöng Idas sommarvisa och Elina var så gullig emot mig idag med så mycket att jag var tvungen att gå in och tacka henne nu för det och vi har härliga stunder ute i solen. Tjejerna fick kepsar på stan. Egentligen behövdeinte  Nellie för hon har men jag kände att det är bra om dom har två var och Alice fick för att hon växer ur dom hon har för att hon är större i kurvan än vad sina systar för i den åldern i den årstiden.
 
Känner att jag börjar gå ner i varv nu och är enormt trött. Har lyssnat jättemycket på p3s dokumänter sista veckan. Har ni nått att rekommendera så gör jättegärna det. Trodde inte först jag skulle klara av att lyssna t.ex på Arboga morden och jag kan heller inte förklara varför jag valt att lyssna då jag velat gråta typ på varenda dokumäntär jag lyssnat på och många är mord, men även bränder, resor och lite annat. Det blir ju ändå vår histora och nånstans så är det otroligt starkt att få lyssna på omgivningen. T.ex Arboga mamman hur berättar om hur hon haft det och det också varit viktigt för henne att få berätta i sitt sörjande för hennes barn. Så otroligt starkt och jag tycker det är bra för så många av oss som sluter sig som musslor för att försöka handskas med tunga saker själv. På så sätt förstår jag att många flyr in i alkohol och droger. Nä nu ska jag spela en stund och sen sova Tingiling.
 
1e maj började med häng med Mathilda och Noah
 
Gullefjun
 
Alice och Noah
 
Mina tjejer
 
Andreas leker
 
Har ni sett så blå ögon hon har min lilla tjurpuppa
 
Sol på min födelsedag (typ alltid faktiskt) 
 
Här är jag beredd att hålla med om att Nellie är lik Elina
 
Ni kan ju gissa vad Alice gillar att göra...
 
 
Nellie fick en pojkdocka häromdan som heter Mathilda. Vi har en mörkhyad tjejdocka hemms om heter Noah med, alltså ja vad ska man säga hon är bra gullig.
 
Syskonkärlek

Åderbråcksingreppet.

Jo i fredags gjorde jag ingrepp mot mina åderbråck. Planen var att dom skulle brännas men jag hade förstora ådror kunde dom konstantera. Hade jag fått bränna bort dom hade dom gått in med kateeter sen så hade åderbråcken skrumplats ihop men i stället så valde dom göra virknålsteckningen vilket innebär att man gör små  hål i huden och drar ut blodkärl. Jag är jävligt nålrädd så det var nog tur att jag inte visste vad som skulle hända. Hela ingreppet tog över 2 timmar och jag gick därifrån med 50 hål i huden. Så 50 jävla nålar och jag spände mig i hela kroppen varenda gång en nål kom. Iaf så tog dom bort dom största på ena benen och en mindre del på andra. Jag har jättemycket åderbråck kvar vilket känns sådär samtidigt bill jag så klart vara tacksam för det jag får. 
 
När jag kom hem sen så skulle Andreas iväg så jag tog med ungarna till trädgårdsföreningen. Vi hade jättetrevligt och jag bestämde att ungarna skulle få Mc mat. Sen på kvällen när bedövningen hade släppt så ville jag nästan gråta för jag knappt kunde stå upp så kände mig naiv som hade dragit iväg med ungarna samtidigt blir man dum i huvudet av att sitta inne framförallt när vädret var så fint. I lördags förmiddag fick jag besök av Nina, vilket kändes bra. Hon va så gullig som kom med krya på blommor. Dom är så fina flickorna, tycler det är kul att se hur dom utvecklas i  växandet.På kvällen kom tröttheten, tror det blev baksmällan av att jag hade ont och spänt mig så dant av ingreppet och så passa ungarna, iaf det slutade med att jag somnade 18.50 nånting och sov i 12 timmar. Nu mår jag bra men har ont och är trött.
 
 Idag fick Alice krokodiltårar när Andreas lämnade. Elina var inte heller pigg på att gå till dagis. Då tänkte ju jag såklart vid 15.00 att tjejerna skulle bli så glada när jag hämtade men nej. Alice spände sig och gjorde arga läten sen blev hon glad förstås. Nellie ville inte gå hem och inte Elina heller och jag vill inte ens gå in på 2 saker som ungen gjorde för det känns inte rätt men jävlar vad arg jag blev. Fast jag blev arg så bestämde jag mig snabbt för att ändå lugna ner mig efter att ha skällt på henne men sen fick hon paddförbud. Hur når man fram till en snart 5 åring? Tycker vi ältar om och om igen ibland och försöker ge kärlek men ibland måste man sätta gränser och visa att det blir konskevenser. Hela föräldraskapet är en balansgång. Men för en gång skull så var det inte Nellie som tjöt och bråkade om allt fastän hon inte sovit middag. Däremot har lillasyster hållt låda och hon har blivit gapig, arg, tjurig, bestämt och vild. River i varenda låda hon kan komma åt och har sönder saker. Bra dom jobbar i skift och dubbelpass dom där tre. Mina fina tjejer. Nu ska jag ta paddan ocg lägga mig för att se Thats 70show. Tingiling.
 
Innan ingreppet
 
Fick ett frågetecken av plåster. Dom här måste jag ha på mig 24 timmar om dygnet i en vecka går bra men jobbigt att jobba i.
 
Fikastund igår
 
Tjejerna gungar.
 
Nellie min gullunge. Föresten så gick Alice i väg till lådan och hämtade....
 
Likdant som Nellie hade då smälte jag litegrann inombords.
 
På vägen hem.
 
Tjejhänget i lördags.
 
 
Jo idag hittade jag Nellies kanin som varit borta i ett halvår. Trodde aldrig jag skulle klara av att rädda den men jo det gjorde jag. Så nöjd ska bli kul att ge Nellie den när hon vaknar.
 
Ser ni hur det lyser bus? Hon lyckades förstöra den ända barnboken jag och Andreas är rädd om idag. Matvägrade gjorde hon dessutom, kul med barn.
 
 
 
 
 

I morgon börjar ett nytt kapitel av våra liv.

I morgon börjar nya rutiner och nya vanor. Andreas börjar arbeta. Jätteskönt att han inte ska börja med att ligga ute på jobb, det får gärna komma till hösten. Jag beundrar Andreas mamma att hon har klarat av det med 4 barn. Dom hade iofs fördelen att Andreas är en sladdis men ändå, det är inte lätt att vara själv i veckorna med barn. Fast jag vill ändå att Andreas ska ligga ute på jobb så småning om. Visst pengarna är en bonus men jag vill främst för att tjejerna ska få vara ledig fredagar. Jag tycker 5 dagar i veckan är tufft för alla barn och förstår att det är så verkligheten är idag men kan man få till det så det blir lite längre ledigt så tycker jag man ska. 
 
Alice inskolning har gått jättebra. Däremot vaknade hon i fredags kväll och tokgrät länge. Jag fick en känsla av att det har med inskolningen att göra. Kanske känner hon en sepration också som kommer efteråt? För hon är en självständig social liten tjej som har redan från början nu på dagis tagit plats (armbågade sig fram bland de större barnen) och hon visar tydligt när hon vill komma upp i famn hos alla osv. Kanske kom det gråt pga mycket intryck. Jag kände mig först ängslig över hur liten hon är. Samtidigt vet jag det kommer gå jättebra. Alla 3 tjejer kommer äta frukost ihop varje morgon och Alice kommer ha Nellie till en början. Jag jobbar ju 75 %, sen jobbar jag extra med så vissa dagar hämtar jag tidigare än andra och Andreas slutar skapligt på fredagar så det känns ändå bra att inte börja med 100 procent. Sen älskar ungarna förskolan så det blir nog bra. Jo sen har jag sagt till Andreas att vi ska förbereda så mycket det går kvällen innan.Ex lägga fram allt dom ska på sig, samt ytterkläder, packning till dagis, att man borstar genom tjejernas hår ordentlit på kvällen och lägger fram snoddar, hårspånnen osv. Jag tror det blir Nellie som kommer minst tycka det är ok att behöva börja dagen med att ge sig av men hon får helt eneklt finna sig i det.
 
Jag ska träna snart med Nina på morgonen. Igår sprang jag 3.1 km på 20 min på löpbandet, sen kom Nina och vi simmade ihop 1.3 km. Jag sprang 5an i Ryd i veckan. Det var så tufft och jag fick stanna många gånger men en dag ska jag klara av det igen och under 30 min. Jag älskar verkligen känslan efteråt man sprunigt. Sen får man en känsla när man sprungit 10 min eller en kvart att man är inne i det på ett sätt som nästan blir stimulerande och befriande. Älskar det och hoppas jag kan fortsätta utan att få ont. Kommer hur eller hur få ta en paus för nästa fredag ska jag göra ingrepp för åderbåcken. Tror inte det är en operation för dom ska bränna dom. Däremot känner jag att jag inte har en aning om jag kommer ha ont eller inte efteråt. Vet att jag kommer få ha stödstrumpor 1 vecka efteråt och då passar det sig inte att svettas hit och dit. Ska bli spännande och se resultatet. Kanske vågar jag dela med mig av för och efterbilder? Nu kommer lite bilder från igår mest. tingiling.
 
Morgonmys
 
Elina, Valla igår
 
Alice
 
Gungar ihop
 
Nellie
 
Andreas och Alice
 
Pappa leker (han är bäst på det)
 
Jag och lilla gosungen
 
Gillar naturen på våren.
 
Här inne städar jag om dagarna
 
Nytt spel med Mathilda och Coffe.

Så mycket jag vill

Så mycket saker jag vill här hemma. Det är kaous i lådor och skåp men jag försöker ta ett rum i taget. I söndags tog jag köket och sen tvingade jag mig ut med flickorna. Nellie var tillfälligt bättre då så tänkte det var bra att komma ut men sen blev hon värre dagem efter så kanske är dumt att gå ut när ens unge har feber? 
 
Så nu har jag hållt på med massa städning och tvingade mig själv att sitta nu för jag märker typ att jag blir energisk av allt jag vill göra. Det där med lite i taget är lätt att glömma och tyvärr så ger ju det typ en form av utmattnining efteråt. Jag försöker verkligen leva lagom.
 
Tänker ska försöka hålla det med träning nu med. Häromdan tänkte jag på en sak när jag inte var sugen på att träna men ändå påväg dit. Jo jag tänkte att om man känner så kan man ju sänka kraven på sin träning i stället för att strunta i den helt. Så jag gjorde det och då blev helt plöstigt mitt träningspass lyckat i stället för att jag skulle gå därifrån och vara besviken över att det inte var tillräckligt.
 
Jo jag ska göra ett ingrepp mot åderbråck den 20:e Jag tror det kommer vara obehagligt även om jag får lokalbedövning. Men jag har tänkt att jag ska tänka så lite på det som möjligt för det hjälper inte. I stället har jag peppat mig med att kolla för och efterbilder. Kanske kan jag blunda genom ingreppet och lyssna på ljudbok. Hur eller hur kan det ju inte vara värre än att föda 3 ungar utan bedövning som jag har lyckats med ändå. 
 
Jo nu ska jag ladda om batterierna med en kopp kaffe och fortsätta med resten av dan. Ikväll kommer våran nya säng. Är så tacksam att vi skaffat en för det är verkligen inte en dag försent. Man ska vara rädd om sin kropp och sova på dåliga sängar är verkligen inte bra. Tingiling.
 
Andres fick sig ett ryck att göra om på balkongen. Bara lite blommor kvar så blir det mysigt. Elina var så duktig och engagerad i att vilja hjälpa pappa (med alltihop)
 
I förrgår fick hon äran att gå på Noahs kalas. Jag fick va hemma och ta hand om tjejerna som hade feber. Brevid sig har hon Nikki som är Mathildas väns dotter.
 
Tänk så liten han var
 
Och så här stora på 1 år.
 
Gungiligung på 2 småtjejer som satt och sjöng.
 
Busunge.
 
Morgonmys
 
Mys med sjulklingen

Mina tjejer

Så vi har åkt på en dänga av förkylning. Det började med att Alice blev dålig för 9 dagar sen. Hon lyckades först smitta Noah som haft problem med öroninflammation. Sen blev Elina dålig i feber i måndags och på så dåligt humör dom här dagarna. Jag har märkt sen tidigare att Elina är ett barn som hanterar att hon mår dåligt genom att bli arg, inte första gången hon har virus i kroppen och är arg för precis allt och ingenting. Häromdan bröt hon ihop för Andreas gissade på ett svar som jag sa till Elina att hon skulle fråga Nellie om men Elina hörde på vägen ut vad pappa sa. Ja ni förstår det är inte lätt.
 
Iaf sen har Andreas haft feber på nätterna, nu är det hans första feberfria men han känner med av förkyldning och jag har med nån skit, där jag känner mig täpptm tryck i bihålorna och även jag har haft feber. Nu vaknade Nellie med först 3.85 och nu är den poå 38.2. Det känns jävligt tråkigt då vi skulle åkt till Mathilda och Coffe ikväll. Dessutom är det kalas för Noah i morgon som vi får avakta med men känns inte alls bra att fira honom då hans skit han bråkat med nu över 1 vecka faktiskt kom från oss. Iaf Alice är frisk nu, dreglar bara och Elina verkar som hon bwehövde sova för hon har snart sovit i 14 timmar. I slutändan är det bättre att dom får sig en dänga av sjukdomar nu än när vi ska börja jobba båda efter nästa vecka.
 
Jo Alice inskolningsvecka har gått bra. En dag fick dom vara hemma pga Elina var så arg och jag fick komma hem igår. Det där med att hon blir arg tror jag är hennes sätt att hantera. Egentligen vill hon vara frisk och hon måste få utlopp för hennes känslor. Det är tufft för mig och Andreas hennes och Nellies utbrott. Elina är i kiss och bajs ålder. Jag är så trött att höra om kiss och bajs, sen säger hon massa fula saker. Hon kallar oss fuling och massa annat. Igår orkade jag inte med hennes provecerande så tills sist faktiskt så skickade jag henne i säng. Efter ett tag känner man sig så elak men vad ska jag göra? När man försökt förklara 123 gånger utan nå fram. Dessutom får vi stundvis stålsätta oss med Nellie som igår t.ex bröt ihop för att Andreas hade lagt upp maten på en blå tallrik och inte en rosa, som Nellie ville ha. Jo då satt det är jävligt roligt med barn. Snart börjar en annan del av vårt liv där båda jobbar och få hem trötta barn. Jag har redan nu förstått att vi kommer få lägga ungarna 1 timme tidigare varje dag och att jag kommer få be om att Nellie ska få sova middag där. Vi kommer få underlätta vardagen genom att göra matlådor på söndagar, se till att ungarna tvättas söndagkvällar och att planera så allt blir så smidigt som det går. Förhoppningsvis kommer mitt schema funka nu så jag kommeer upp i nästan heltid och då ska vi ta nya lånelöften med. Ha en bra lördag gott folk! Tingiling
 
Både Alice och Elinas första inskolningsdag har en sak genemsamt.
 
När Andreas var tvungen att vara hemma så fick det bli pocornmys.
 
På tal om mys så är Alice en riktig liten mammagris.
 
Häromdan fick Nellie cykla med mig för första gången, hopn fick välja trosor för första gången och så fikade vi (hela 5 minuter) och så tyckte Nellie det var skoj med rulltrappor.
 
 
Systrarna Eigel. Lägg märke till att 2 utav 3 barn ofta äter på något, mina matvrak.
 

Ett annat sätt att känna sig lurad på.

Idag är det första arpil och jag tänkte på det igår när jag kände mig så lurad på min egna naivitet. Jag tänkte verkligen när jag ställde kundvagen utanför toaletterna på maxi: äsch jag ska bara kissa det går ju snabbt. Sen reagerade jag på att killen som satte sig i bilen brevid min på parkeringen verkade konstigt. Han tittade på mig konstigt. Jag tänkte att han kanske kände igen mig eller att det var om jag hade parkerat konstigt osv. 
 
Inte förens vi inte hittade i snuset i bilen (tog förgivet att jag tappat stocken där) började jag förstå att snuset blivit taget. Dessutom sved det när vi la påskäggen under vagnen på busfabriken och någon tog dom. Där kunde vi iaf be om nya men ändå fräckt. När vi kom hem sen dessutom hade någon tagit våran parkering, av misstag förstås men ja det kändes igår att folk inte kan skilja på mitt och ditt. 
 
Jo han med snuset, sen på kvällen såg jag att han la ut snuset till salu på en köp och sälj. Trodde inte det var sant när jag kände igen killen från parkeringen och samma stock, löst som jag hade köpt, obruten förpackning och bilden var dessutom tagen i en bil. Visst jag kan aldrig säga till 110 procent, jag gillade hans bild i hopp om han att han skulle reagera och jo killen tog bort inlägget. Jag skrev dessutom till en tjej som hade köpt snuset om vad jag tror. På ett sätt kunde det kvittat för han kommer säkert få snuset sålt ändå. Men tjejen ville inte köpa snuset och nånstans vill jag ändå tro att ingen kan göra allt men alla kan göra nånting.
 
Så jag lärde mig en läxa igår, i framtiden kommer jag lära mina barn att ha noga koll på grejer. Svider nu men får tänka ändå att det var tur det inte var hela vagnen och att jag ändå fick en bra lön. Men oavsett om man har råd att göra misstag så ska man ju trots allt ha respekt för pengar och framförallt till varandra.
 
Jo i förrgår skrev jag ju om att det är tufft att ta til sig att göra saker med barnen när vi blir instängda och mycket tjaffs. Väl ute hade vi jättetrevligt och jag blev så glad när jag såg hur kul Alice tyckte det var att vara utomhus.Hernnes temprament får mig att le lite med. I morse var hon på skitdåligt humör och hur tufft det än är at våra ungaer har mycket vilja så är vi nog ändå glada att det är åt det hållet än att dom är inåtvända osv. Alice hade nog en fin 1 års dag igår. Ganska snorig, hennes hörntänder är påväg upp, snart är hela växa tänder processen över men då ska väl Elina börja tappa mjölkisarna så vi börjar om i en annan avdelning. Längtar främst till våra ungar är blöjfria, idag har jag bytt 6 skitblöjor, och torkat Elina. Så ni förstår, klockan är inte ens 9 haha men jo en dag kommer vi sakna det här vi är i med förstås. Tingiling.
 
Utehänget i fredags.
 
 
 
Sushi på kvällen, säkert över 1 år sedan jag åt sist.
 
på tal om ett år sedan såhär såg jag ut den 27:e mars, 4 dagar innan. Minns att jag var på skitdåligt humör dagarna innan.
 
Min fina Alice.
 
Matilda flätade Elinas hår häromdan och hon fick änglahår.
 
Busfabriken
 
Min fina syster som fyller år idag.
 
Alice med gudmor.
 
Och fina Nina med Alice,
 
Alice 1 årstårta, bättre än Elinas 1 årstårta minns ni den? Det var en vattenmelonstårta haha va fan tänkte jag på? 
 
om 8 dagar är det Noahs stur att fylla år, världens gullgaste kille på jorden.
 
Alice för ett år sedan idag.
 
Noah och Alices första möte.
 
 

Känner mig lurad

Jag hade tänkt vi skulle göra pannkakor till lunch men ingen mjöl i skåpet så tji fick jag. Andreas är iväg och kastar så jag tänkte jag och tjejerna skulle försöka äta tidigt lunch och sen hitta på något. Tycker det är svårt väder att  vara ute i om det blåser och Alice går inte riktigt än i skor. Var lite inne på att dra ut till ikano och Ikea men det är nog stängt om jag får gissa. Andreas lämnade bilen hemma och det känns skönt. Skulle behöva handla igen fast jag åkte i förrgår.  Så vill jag storstäda i lådor och skåp men det går bort för då tappar jag orken till att hänga med barne och blir manisk i det i stället.
 
Tror vi ska gå ut och leka efter lunch. Ibland får man sänka kraven på hur en dag ska se ut efter hur man orkar. Om inte jag orkar så blir ju den dagen sämre. Men just nu är vi ett i skedde där jag känner att det är lättare att vara på jobbet än hemma. Jag tror det kommer bli bra nu när alla tre ska börja på dagis. Tufft kommer det bli att hämta med Nellie tror jag men annars så blir det bra för oss alla. 
 
Igår firade vi Alice som fyller 1 år i morgon. För ett år sen idag gick jag på badhuset och simmade 2 km. Sen låg jag i våran nya soffa på kvällen och tittade på förlossningar så gick vattnet. Jag önskade att få vara med om det så det känns häftigt och att inget kom i soffan. Sen kom ju Alice på sin bf med vilket var den ända dagen farmor pch farfar inbte kunde vara barnvakt på men som tur var så blev det ändå inte syrrans födelsedag som är dagen efter. Ha en fin dag allihopa.
 
Lika?
 
Gårdagen
 
 
 påskkärringarna

Besultångest.

Håller på att bli galen av att ungarna är hemma så mycket som dom varit sista veckorna och Alice börjar bli så stor nu så det är synd om henne att hon är hemma så mycket som hon är, samtidigt vet hon inget annat och det är jäkligt kallt ute så man vill ju inte direkt gå ut heller.
 
Iaf Andras blev magsjuk igår. Alice grät så fort han kräktes för hon blev rädd. Elina blev också rädd när hon var liten och det förstår jag för det låter jättehemskt. Alla tjejer har varit symptomfria i 2 dygn nu så jag käner att jag måste hitta på något med dom. Det är inte så att jag är jättetaggad idag på det heller med tinitus i huvudet och örat som inte riktigt läkt än. In i bilen i minusgrader och få med vagn, packning är bara ett stort projekt. 
 
Och så Nellie.... hennes trots. Jo jag minns Elinas period som igår. Nellie och Alice båda tjuter, slåss och kastar saker. Nellie och Elina retar, härmas, skriker och tjallar på varandra. Bara tanken på busfabriken själv med dom ger mig faktiskt lite ångest för nu är Alice så stor så att hon inte sitter still t.ex. om tjejerna vill hoppa studsmatta. Dessutom blir det min första gång in och ut i bilresa själv med alla 3.
 
MEN jag vill ju hänga med mina barn och kunna göra saker. Ibland går allting jättebra man kan inte förutse det direkt heller. Dom blir ju större också. Jag har faktiskt inte ens lite seprationsångest just nu för att Alice börjar bli stor. Visst kommer jag sakna det mysiga men det ska bli så jäkla skönt att inte ha en unge att mata, eller när alla kan gå på toaletten själv. Längtar massor, samtidigt är dom jättehärliga stundvis också såklart. En gott och blandad påse.
 
Jo jag är lite less idag med skulle ha firat Nina men i och med att jag är den ända som inte fått magsjuka är det dumt att åka dit. Hoppas jag slipper då jag ska äta pencillin i 2 dygn till. Är glad jag jag till vc för jag tog först för givet att öroninflammationen skulle läka av sig själv. Jo vi skulle ha gått ut ikväll med, så jäkla trypiskt men det är väl sällan sjukdomar kommer lägligt. Ha en fin dag. Tingiling.
 
Elina lekte Elsa häromdan.
 
Jag och Alice
 
påskpyssel igår.
 
 
 
 
2 busiga barn.
 
 

Ett tjutande öra.

Här sitter jag med ett öra som tjuter. Men jag 1000 tankar i huvudet så tänker inte på det förens jag försöker andas ut och inte tänka för då är det ända jag tänker på att det tjuter. Öroninflammation men ingen feber så det var bara att gå till jobbet i morse men var inte helt överlycklig när ipreenen inte hade tagit och jag skulle dammasuga alla mator på expresso house. Nu har jag mest lock i örat och tjutet. Hoppas inte värken ska bli värre i natt. 
 
Normalt sätt förr i tiden var det bihålorna som alltid bet mig vid förkylningar så känns lite udda att jag åkt ögon och öroninflammation. Känner mig tacksam som sluppit influensan för den verkar ha varit tuff för många i år. Jo lilla Nellie var ju sjuk flera dagar. Jag är orolig över henne. Hennes mage, hon är nästan alltid dålig i magen och har nästan alltid varit det. Hon äter som en häst och i perioder vill hon ha mycket välling. Hon är barnet som står vid kylskåpet så fort man öppnar det och älskar att äta för det mesta. Mycket grönsaker gillar mina tjejer och det ska dom ha beröm för, Elina kommer trovligt till och med bli vegitarian en vacker dag då hon inte gillar kött, knappt äter hon fisk heller. Jo men Nellie iaf hade voxut 6.5 cm sen i agusti men gått ner 100 gram. Hur kan ett barn som äter så mycket, växer på längden men sen gå ner i vikt?
 
Vi har ju testad henne för gluten, laktos och ämnesomsättningen var normal. Hon hade baktier i magen som hon blivit behandlad för. Jo jag är orolig och jag förstår Nellie t.ex att hon inte vill bli blöjfri när hennes mage är konstant dålig. Ja dom ska följa upp henne den 3:e april, har hon inte gått upp då så ska vi utreda henne igen. Jag är nog orolig också för att jag inte vill ta livet förgivet, ni vet "det här händer inte oss". Jag vet att det är normalt att dom inte går upp så mycket men just det att hon är dålig i magen konstant gör mig orolig. 
 
Jo ni vet jag skrev sist att jag tyckte att det var tryggt att Nellie skulle vara med Alice på avdeleningen. Jag kanske vill ta tillbaka det. Jäklar vad Nellie har börjat slåss och hon retar Alice konstant. Och Alice är inget sånt 3:e barn som biter ihop och bara tar massa skit utan hon illtjuter och säger i från. Igår blev det världens drama för Alice när jag tog muggen i från henne då hon satt och vifta så det for vatten överallt. 3 tjejer med starka viljor. 
 
Igår låg jag i sängen och lyssnade på Elina. Andreas spelade ett tv-spel (Mario) som Elina blivit helt såld på. Hon var inte tyst mer än 5 sekunder åt gången. Man kan utrycka det såhär: Att Andreas hade en egen liten kommentator brevid sig. Igår var en sån där dag där jag njöt av att se mina barn så som dom är i sin ålder. Jag duschade med Elina och vi lekte en lek där man ska nynna sånger. Det är liksom våran lek och jag kände att en vacker dag så var det precis sådär som jag vill minnas henne som barn, med ett stort leende och ivrig i en lek som vi har, hon och jag. Jag ville typ stanna alla rutiner och måsten och bara vara i det i var. Nu ska jag plocka lite innan dom kommer hem. Tingling.
 
Elina visar Alice.
 
Nina och flickorna var här i söndags.
 
Vi gjorde studsbollar.
 
Under tiden var Andreas iväg med Alice, Noac och Coffe på badhuset.
 
Blev glad när jag kom hem idag och Andreas lagt undan kaffe åt mig.
 
Andreas på biblioteket med tjejerna.
 
Här hemma typ för 5 minuter sen. Ser ni Alice? Jo hon har blivit svartsjuk.... Lite dumt tajmat när man är tredje barnet då har man inget val än att dela med sig.

Hej från mig.

Det är ett tag sen jag skrev så tänkte jag skulle göra det nu. Jo det går i ett våra liv och nu äntligen har körtet blivit taget. Jo det var jobbigt för jag kände först inte att jag kunde tillåta mig att tycka det var skit med att kugga. Sen ringde jag måndag och dom hade tider. Blev nervös så klart hade sovit 6 timmar, inte tränat backning, Nellie var väldigt sjuk och Andreas och jag grälade i bilen. Kände nu fan går det här åt helvete och jag kuggar igen men NEJ jag klarade det. Kan knappt fatta det än. Förra lördagen körde jag med Elina och Nellie med. En del av mig tycker det är skitjobbigt då Nellie skrek hit och dit men och andra sidan är jag ändå glad. Jag behöver inte skrämma upp mig att jag måste sätta mig och köra långa sträckor med alla 3 det första jag ska göra utan det får komma med tiden.
 
Jo sen när körkortet blev klart var Nellie sjuk i influensa, golven skulle läggas. Jag har blivit förkyld, jobbat massor och däckat vid 7 varje kväll typ. Det är nästan läskigt vad tiden går fort. Det finns liksom alltid nått att göra. Helst vill jag börja träna men vet om jag riktigt orkar just nu så får ta en dag i taget. Det är typ det bästa man kan göra vilket tillstånd man är i livet för det är idag vi lever.
 
Jo jag känner det här med att acceptera det man inte kan förändra och förändra det man kan är en stor del som gör livet mycket enklare. Som alla ni vet så skrev jag om Alice dagisplats. Jo jag kände verkligen jag försökte göra det jag kunde och oavsett om det inte hade slutat med ett resultat jag ville ha så hade ändå det blivit lättare att hantera det negativa i vad som skulle bli. Visst hade det blivit omständigt med hämtning men det var inte det som sved mest utan att hon skulle behöva fraktas till ett okänt ställe med okända människor när hennes systrar lämnas på ett ställe där hon varit i 1 år vid lämning hämtning. På ett garantidags med. Där man blir sjuk lättare för att ungar kommer och går. Nej jag är så tacksam att det löste sig. 
 
Idag ska barnen till syrran och jag och Andreas ska ha egentid. Vi ville gå ut och äta och spela biljard men jag sa till Andreas nu att jag känner mig för hängig så får se om vi bara chillar. Kanske spelar spel här hemma han och jag och hämtar hem käk. Det blir första gången Nellie ska sova borta (förutom när Alice föddes). Nellie och Sara är lite lika ibland, Jag kan inte sätta fingret direkt på det men jag får en känsla av att Nellie blir lik henne när hon blir större. En sak har dom gemensamt är att dom pillar sig båda i håret. Nu ska jag lägga upp bilder.
 
Nellie i morse. Ser ni vad hon vuxit?
 
Mys med lillsyrran, retar henne gillar hon visst med att göra, otippat va?
 
Förra lördagen hade vi finaste vännerna hos oss, ser ni vilöket mys hos Mathilda?
 
Och bus blev det med, Noah han flydde rummet kan man ju konstantera haha
 
Tycker ni vi är lika? Jag säger NEJ men kanske har hon fått mina ögonbryn.
2 som killar kokos
 
Viljans värld förra lördagen
 
Elina hos Nina
 
Selfie med Alice efter bad.
 
Och le med hela ansiktet kan hon min lilla solstråle
 
 
 

Vilken frustration

Jag har varit så tjurig på mig själv sista dygnet. Jo allt gick bra med uppkörningen. Bara att jag backade för snävt först så vi åkta lite ut åt diket men ändå inte farligt så det var egentligen inte det jag kuggade på utan det var jag skulle backa i korsning och gjorde samma sak så jag åkte in i snö som var vid trotoarkanten. Dom gav mig 2 chanser och jag åkte fram och bak utan förändring för jag fick hjärnsläpp. Jo då visste jag att jag hade kuggad. Och han sa till mig innan jag backade, tänk på att du måste inte ligga slickad mot kanten. Först när jag kuggade kände jag fan på´tt igen bara men sen när jag inte fick tid förens 2:e april höll jag på att bryta ihop.
 
Jag tänkte om och om igen varför svängde jag inte bara tillbaka till höger och gjorde om skiten. Sen en sak som jag blev godkänd på som han ändå ville att jag skulle träna mer på var rondeller att jag ska vara säkrare på att bedöma var dom är på väg. Det hände ju ingenting men jag förstod honom. Jag har svårt att lita på folk som är i rondeller, först för att dom inte blinkar ut. Sen har det hänt att folk ligger i höger så man tror dom ska köra ut men ändå forsatter som dom inte får och då är det lätt att ändå inte lita på någon haha men ska träna så klart mer på det. 
 
Jo en del tipsar mig att kör upp i annan stad. Ett bra alternativ men jag kan känna lite si och så för det första blir det en ny miljö, här hemma är det ändå bekvämt att man hittar men mest också för att hitta barnvakt, åka så långt för att riskera att kugga igen. Jag ska iaf prova att ringa varje dag tiull trafikverkat. Hoppas det ska finnas ett avbok någongång. 5 veckor är en lång tid och kuggar jag igen får jag göra om teorin. Hoppas lite snön ska försvinna till nästa gång så jag ser trotarkanten bättre. Fattar inte hur jag inte kunde tänka. Jag som backar varje gång jag parkerar här hemma och har klarat av att fickparkera par gånger och skulle våga göra det själv med. Fyf an för att göra om skiten och sitta och bli granskad, samtidigt känner jag mig mindre nervös inför att göra om det. Det beror ju också på lite, mycket trafik t.ex kan ju göra att man blir nervös inför körfältsbyten och påfart till motorväg men och andra sidan måste jag ju kunna för eller senare så det är bara träna på. 
 
Jo man måste acceptera sånt man inte kan förändra ibland och försöka förändra det man kan. Idag ska vi till Nina. Vi kommer vara 3 mammor och 7 tjejer. Ska visa er en bild från min födelsedag när vi var samlade. Får se hur det går idag. Många gånger går det bra mellan Ninas och mina flickor men det händer faktiskt att det går åt skogen ibland och att vi får avbryta. Hoppas det ska gå bra idag för alla. 
 
Nellie blev 2,5 år i torsdags.
 
och Alice blir 11 månader på onsdag.
 
En besviken Nina igår. 
 
Kolla så gulligt 
 

Så deppig

Usch hörrni jag är så deppig. Igår körde jag nästan helt felfritt med Andreas och jag har känt i flera dagar att allt blir bättre. Idag så körde jag med trafikskolan och det gick SÅ DÅLIGT. Så nu är jag väldigt deppig. Det är 10 dagar kvar till uppkörning. Vi körde motorväg idag på och av osv men ah alltså jag vet inte hur jag ska förklara för er men jag blir så foscerad. Hon sa det till mig och egentligen tycker inte jag att jag är stressad men däremot så jävla disträ. Jag hatar dom här dagarna jag är avtrubbad och trött. Vissa dagar funkar bättre än andra och jag hade en bättre period där jag var pigg nu i ett par veckor men nu är skiten tillbaka. Jo hon säger att jag kan köra men jag måste behålla ett lugn. Jag själv känner att jag planerade så jävla dåligt idag och kunde inte släppa när jag gjorde fel utan att bli irreterad. Just motorväg måste jag träna på ännu mer. Grejen är den att jag kan men det är som att mitt tillstånd gör det omöjligt att tänka klart. Ska iaf fortsätta träna, framförallt motorvägar, planerad körning, skyltar. Som tur var nu fanns det en lektion till jag kunde 3 dagar innan uppkörningen. 
 
Jag får inte ge upp men en del av mig är så jävla trött. Trött på att vara trött, att känna mig sliten, att inte orka träna eller ha tid med det eller att jag vill egentligen leka mer med barnen och vara mer närvarande, trött på att planera med körning, in och ut med alla barn och ytterkläder och hemmet, allt praktiska man har att göra med, att försöka hitta motivation och mest trött är jag på att köra bil trött. Jag har sovit skitdåligt i två nätter. Andreas vaknar inte av barnen när han sover i sovrummet. Nellie låg bredvid mig i natt. Så i två nätter har jag vaknat minst 4-5 gånger. Nu sitter jag här med noll motivation till att plugga eller göra nått annat än att deppa.
 
Ibland måste man få deppa ett tag innan man orkar igen. Jag kommer agera i morgon genom att sätta mig i bilen och fortsätta träna, genom att lägga mig tidigt ikväll, och att  jag valde boka en ny lektion är också ett agerande i stället för att sitta med en reaktion. En sak som ger mig lugn är att jag inte är det minsta nervös för uppkörningen. Min värsta demon är inte nån annan än mig själv. En sak som jag verkligen ser fram emot när körkortet är klart är att jag aldrig behöver sätta mig i bilen så här utröttad. Jag avsdkyr det.
 
Nu ska jag gosa med mina gosebarn. Jo Alice är 10 och en halv månad och har börjat säga hej, tack, lampa, mamma, pappa, titta. Hon kan ta 2 kliv framåt nu och jag ser att hon mer och mer börjar bli lik Nellie. Medans Elina är i mina tonåren nu och Nellie är lugnare i humöret men tyvärr börjat slåss. Känner att det är dags att börja ta tag i det här med att sluta med napp också. Vi får se när men innan sommaren är bestämt. Tingiling. 
 
Den 3:e fick jag äntligen träffa Michelle för första gången sen typ aprill förra året. Vill hylla denna människa resten av mitt liv för den styrka hon har och sin fina personlighhet. Inte den mest smickrande bilden men en bild ändå.
 
Dan efter lämnade vi bort Alice och tog med Nellie och Elina i backen
 
2 taggade personer (första gången upp i backen sen gick energin utåt.)
 
Jag åkte i backen med.
 
Mamma kom förbi en sväng med.
 
Hos mamma några dagar innan tog jag denna bild. Ser ni vilka blåa ögon ungen har?
 
Nellie när hon var i samma ålder.
 
Elina 10 månade
 
Sen vi i Viljans värld förra veckan.
 
Lilla Nellie snart 2,5 år. "Lilla" hon åt 3 stora potioner mat idag på förskolan hehe
 
I söndags var vi på badhuset med dessa finisar. Nellie, Coffe och Andreas saknas på bilden.Notera Alice hon ville VERKLIGEN INTE va på simhallen, syns det? haha
 
I fredags hängde vi hos syrran med, det va r mysigt, synd att jag var så trött bara.
 
 

När det händer.

Det har hänt en del bra saker med mig sista dygnet. Först blev jag beviljat ett ingrepp för mina åderbråck och jag var helt bombis på att få avslag igen. Samtidigt kunde han bekräfta att åderbråcken i buken kunde ha med annan smärta jag har haft som en annan läkare på utvärderingen (1177) av magnetröngten avfärdade. Jag har ju vetat att det beror på åderbråcken så det var skönt med någon som kunde bekräfta orsaken till smärtan.
 
Sen ringde dom om golven. Dom sa först det skulle ta upp till 4-5 månader innan vi fick nya men vips så ska dom komma nu i februari. Sen fick vi från stångån att det finns en ledig parkering där vi bor. Nu är vi 5 i kö på den så kanske inte så troligt vi får men man ska aldrig säga aldrig. På kvällen upptäckte ag körkortsportalenh med, gud vilken bra sida med teori på!
 
Så idag fick jag världens chock på fikat. Lotta höll fram ett kuvert, först trodde jag det var löneökning från teamledaren fast jag inte trodde jag skulle få nån för att jag sluta sen när jag såg att dom hade köpt ett kort vart jag jätteberörd och innan jag ens hann ta in det då kom hon med en korg  med massa godsaker i. Provade 2 av ostarna nyss gud så gott ville inte alls smaken skulle försvinna!! Ja jag kan fortfarande inte tro det är sant. Kommer sakna dom verkligen och hoppas dom ska få det bättre nu när ISS inte ska vara kvar på US längre. Sen fick jag faktiskt löneökning ändå när jag skulle gå hem av min teamledare, så det var med otippat.
 
Jo det känns bra mitt liv att det inte längre handlar om graviditet och den påtryckning det varit att vänta dom så tätt. Är däremot otroligt ledsen att dåliga saker händer mina vänner. Förra året var den en vän som fick världens helvete till kamp och häromdan drabbade en tradigedi en annan vän. Det är jävla skit rent ut sagt när man inte kan förändra när det som absolut inte får hända, händer iaf.
 
Jo v ska ta vara på varandra och tiden, inte klanka ner på oss själva och va ödmjuk mot varandra. Har börjat tänka på det de dagar jag tycker att jag är en skitdålig mamma t.ex. Varför ska man hänga upp sig på det, bara göra om och göra rätt. Vi älskar oss själva sämre när vi är hårda mot oss själva om sånt vi tycker vi borde bli bättre på. Jag tror vi kommer långt på med en inställning att vi gör vad vi kan. Läkaren sa igår om mina åderbråck att det inte alls är säkert att min smärta kommer försvinna och då kunde jag också känna just att då har jag iaf försökt! Det är viktigt att försöka träna på att ta en dag i taget för det är i dag vi lever. Ha det gott. Tingiling.
 
 
 
 
Alice 10 månader.
 
Nellie 10 månader.
 
Elina 10 månader.
 
Alice igen, frågar ni mig är hon lik båda just nu och mest sig själv. 

Jo så är det.

Idag blev rörig dag. Andreas hade bokat om en tid till tandläkaren till Elina idag som skulle vara 10.40 samt så skulle Alice ha en tid klockan 13.00 på BVC. Iaf jag och Elina stack ner på stan till halv 10 för lite egentid. Väntade i 25 min hos tandläkaren sen visade det sig att tiden var i morgon men som tur var fick jag till en tid till 12.10 men då blev allt rörigt med BVC. Sen när jag och Elina kom hem kom jag på att nycklarna var i lägenehten och Andreas redan gått till BVC så jag och Elina fick gå dit. Väl klara på BVC så skulle vi in på apoteket och väl hemma klockan två kände jag nej fy fan orkar inte övningsköra, så vi får köra söndag, mån, tis och tisdag har jag körlektion.
 
Jag är inte det minste nervös inför uppkörning eller rpov.  Däremot känner jag att det är dags att börja plugga. Jag kan ganska mycket för att jag har pluggat i omgångar men måste ändå läsa så det sitter i till 150 procent. Det jag vet nu att jag måste veta är t.ex vilken hastighet jag har vid en viss krock, och det här med sifforna kring hur man vet hur mycket last man får kör osv. I själva körningen måste jag mest träna på att vara mjukare på landsvägar i svängar samt skyltar. Jag är så dålig på att följa dom faktiskt så det måste jag verkligen nöta på om. Tror jag har svårt för dom för att jag kan min stad och därför glöms det bort att träna på don.
 
Jo Alice BVC koll idag. 10 månader på onsdag och lika stor som sina systrar när dom var 1 år. Hon kan härmas på ljud, klappa händer, försöker göra rörelse till imse vimse spindel. Hon står och häromdan tog hon 2 kliv. Tror det dröjer innan hon går för hon vill inte. Hon är lik båda sina systrar men ändå inte. 
 
Elina har jag tänkt vi ska försöka få att börja läsa. Vill absolut inte tvinga mina barn men hennes intresse för utveckling är värt att uppmuntras. Hon har ett bra minne därför har hon hela tiden lärt sig allt tidigt. Numera vinner hon över memoriet för att hon har stenkoll, hon ser saker som en annan inte reflekterar över oc så minns hon dom. Ibland kanske inte så viktiga saker. Som Noahs leksak som han har likadan som Alice. Elina hävdade bestämt att 2 färger skiljde dom och mycket riktigt, hon hade koll. 
 
Nellies tal är helt släppt nu. Hon pratar som om aldrig gjort nått annat. Vi är inne på att avsluta nappen. Vi måste försöka få henne blöjfri. BVC uppmuntrade Alice att pottränas med och jag tror det kan vara en bra ide då hon har sina systrar. Mitt mamma hjärta är lyckligt. Elina och Nellie har lekt bättre ihop sista veckan. Dom vill gärna vara med Alice och Nellie får henne att skratta. Det är krig här hemma emellanåt också men känns som att det är mindre stormigt med bråk och trötthet.
 
Jo jag har ju könt en enorm trötthet och inte förstått varför, nästan som en dimma. Läste många som haft problem med kopparspiral ch alla mina symptom stämde in. Testade ta ut den och drygt en vecka senare kvicknade jag till efter flera månaders onaturligt trötthet och håravfall. Jag har mer energi nu även de nätter jag vaknar av barnen och även när jag var uppe och hjälpte Andreas härom natten fast jag skulle upp klockan 5. Längtar till körkortet är klart så jag kan börja träna ibland. Samtdigt är det bra nu. Häromdan lekta hela familjen kura gömma ihop, Andreas gjorde chockladbollar och vi lekte lego+klossar, dom dagarna ligger mig varmt om hjätat. Ska pärla bokstavshalsband med Elina nu. Tingiling.
 
Min plutt när hon blev 9 månader.
 
Tjejerna på bus.
 
Kolla så gulliga.
 
Två styckna som myser.
 
Tandläkaren idag.
 
Förra lördagen såg ut så här.
 
Häromdan fyllde Simone 12 år
 
Då klippte syrran Alice med
 

Stackarn

Pratade med Andreas nu som är iväg med tjejerna på Viljans värld, eller var. Nellie la sig och gallskrek när dom skulle därifrån och Andreas blev så stressad så han glömde skötväskan i bilen och vägrar gå in igen för han. Jo alltså våra tjejer. Dom är så otroligt fina men jäklar vilket humör dom har. Nellie är där Elina var. Vägar sova fast hon behöver så humöret slår ut totalt. Så har det varit hela hösten. Ibland får hon såna utbrott även om hon sovit middag. Ibland är det när jag har hämtat på dagis till och med efter sovdags. Förra veckan fick jag bära både Nellie och Alice samtidigt Nellie gallskrikandes under armen och Alice var helt nerbajsad och tjöt hon med och killarna som bygger här i Eskaden bara skrattade. Jo så pratar Nellie oavbrutet precis som Elina. Munnen går i ett vilket är så gulligt men ibland räcker varken jag eller Andreas till känns det som då dom vaknar mycket på nätterna. Jag har bättre tålamod med tjejerna när jag jobbar men jag tycker det är så tufft ändå. Dessa vakenätter, körkorttsbiten, förkylning som sätter sig i  ögonen/huvudet. Häromdan grät jag. Känner mig som i låten med Ted Gärdestad: Jag vill ha en egen måne. 
 
Sen när Andreas kan ta barnen som idag så får jag typ dåligt samvete för att jag vill vara med dom. Samtidigt behövde jag tid för mig själv. Andreas säger ofta att jag får göra saker men när det väl kommer dit så vill jag antigen vara med dom, eller så är jag för färdig för att orka annat än familjelivet och försöka köra och plugga. Alice höll på att få vara hemma med mig då jag tycker det blir för tufft för honom samtidigt så har jag med alla 3 ibland så det blir fel att det bara blir åt det hållet med. Jag måste ju få egentid precis som Andreas och han låter mig men jag tror helt enkelt det är vanligt för oss mammor att ta oss tid. Jag stressar också upp mig och tänker nej men nu kommer inte jag sova bara för att jag får tillfälligt i akt och det blir nästan ett tvång.
 
Jo jag gillar att vara tillbaka att jobba. Det är verkligen inga problem att vara tillbaka. Tror att när körkortet är klart kommer det lättast upp ett moln. Fick tvätta ansiktet med kallvatten sist jag hade körlektion innan. Vi pratade om att det är farligt att köra utröttad. Grejen är ju den att jag kan ju inte boka av för att jag ör för trött, eller förändra att vi har vakenätter och förkylningarna som sätter sig ögonen efter den där perioden i somras då jag fick mig en åka av rejäl ögoninflammatrion. DÄREMOT kan jag själv sen när jag väl fått körkortet avgöra om jag kan avstå att köra bil när jag känner mig avtrubbad och det kommer jag göra. Ska faktiskt prova att ta ut kopaprspiralen nästa vecka med för att se om det blir bättre.  Jag har varit onaturligt trött och tappat så mycket hår, hjärtklappning och dimmig i huvudet. Sett så många fall nu komma upp där tjejer haft samma symptom pga kopparförgiftning. Det kanske bara är så här pga mitt småbarnsliv men jag tänker att det skadar inte att prova iaf. Jo ha en fin helg gott folk .Tinigling.
 
Vi var så trötta igår
 
Det här kommer jag att sakna att se sen med Alice.
 
Blir helt kär i dessa bilder Andreas har tagit på henne.
 
 
 
Jo det är lite kul också att hon har en tröja med texten Drama queen. Hon är snäll våran Alice men jävlar vad hon kan bli tjurig och hon galllskriker så fort vi torkar näsan på henne. Så jo hon får väl humör hon med. Vi tror hon kommrt bli lika pratglad som sina systrar också.
 
Elina när hon var 9 månader.
 
Nellie 9 månader. Just nu tycker vi att Alice är mest lika Nellie. Ibland ser jag Elina i Alice med samtidigt är hon inte lik nån av dom. Jättefascinerande det där med gener.

Jo läggdags

Ska snart gå och lägga mig. Känner i vaderna att jag är ovan att stå upp såhär många timmar som jag gör på jobbet men det är skönt. Känner att jag behövde det här för även om jag var trött så orkade jag med tjejerna på ett bättre sätt än när vi är hela tiden. Det låter taskigt men mina tjejer är inte så jobbiga i sin personlighet utan det är fasen dom är i. Elina är som en storasyster kan tänkas vara i 4 års åldern och Nellie som en lillasyster så klart. Vi alla är jobbiga att leva med om man är mycket ihop tror jag. Miit ekorrehjul med sömnbrist och leva upp till barnens behov hat varit enormt tålamodsprövande, svårt att förstå hur man blir om man inte lever i sömnbristems värld regelbundet. 
 
Jo och jag har hunnit mycket efter jobbet. Vi övningskörde, spelade ett spel med Elina, bytte 3 skitblöjor, duschade tillsammans med Alice, klädde på, hängde upp tvätt och slängde in ny, förberett min frukost ch omlett till lunch, städat köket, busade med tjejerna, betalat räkning och så läste jag par sidor ur en bok för Elina. Jo det går i ett men jag vill ändå stanna tiden ibland och bara mysa. Därför tog jag mig tid att leka lite med dom. 
 
Mest farttokig och vild är Nellie och sen kommer Alice. Elina är den som mest lik mig, mer reserverad, samtidig mer extrovert. Jo hon är nog väldigt lik mig. Hennes minne är otroligt fascinerande. Igår kollade vi på bilder. Ena bilden på henne när hon är bebis säger hon att hon vet det är hon när hon är liten och jag frågar hur. Jo för Nellie hade inte en sån mössa på huvudet när hon föddes. Sen kommer nästa bild när jag håller Nellie på BB. Då säger Elina ja jag fick inte hålla henne på BB minns jag men sen när jag kom hem. Och mycket riktigt Elina fick inte hålla i Nellie på BB utan när vi kom hem och Elina var precis 2 år och 2 månader när Nellie föddes. Det är inte första gången jag märker att hon minns. Hennes minne gör också att hon tidigt lärt sig allt. Nellie är också snabb på att lära sig men det är för att hon har Elina, Elina däremot har sitt minne och hennes intresse. Jag hoppas verkligen hon kommer tycka om ALLA skolår.
 
Jag ska lägga upp lite bilder nu. Had egentligen tänkt plugga lite men allting har sin tid. Är tacksam att Elina snabbt blev frisk med. Hon fick öroninflammation men den höll sig typ ett dygn. Jättemodig var hon idag som lätt mig städa ut öran efter övertalning. Förstår att hon vägrade först. Går runt och har svinont sen ska jag in och pilla. Det är hennes andra gång hon haft det. Första gången var ho 1 år och 5 månader. Hon va så dåligt då minns jag. Elina är den som varit friskast av tjejerna och Nellie sjukast. Dom är olika men ändå lika våra systarna Eigel. Ska bli spännande och se hur Alice blommar ut mer sen. Hon är ganska bestämd av sig, skriker för kung och fosterland när hon blir utsatt för något hon inte vill (ex torka näsan) och så är hon lite mer svårflörtad, reserverad men ändå kaxig. Nu står hon helt själv när hon vill par sekunder hit och dit, vilket hon vill flera gånger om dagen. Ska bli spännande och se när hon går. Tror Noah kommer vara tidigare än henne. Våra små gullefjun. Tingiling.
 
Nellie min fina busunge.
 
Hon är så snäll emot Alice för det mesta. Ibland slår hon henne och gör dumheter men nästan för det mesta är hon faktiskt väldigt snäll och vill gärna vara bstis med henne.
 
syskonkärlek
 
Alice min fining.
 
Min vackra tjeja.
 
Min fin Andreas
 
Tänk vilket ordning. Först blev vi tillsammans för 5 år och 2 månader sedan då vi fick veta att vi väntade Elina. Då sågs vi en gång i veckan tills 3 månader Elina föddes. Då flyttade vi ihop. Sen köpte vi lägenhet året efter. Renoverade kök och åkte utomlands. Efter det fick vi Nellie. Sen började Andreas hjälpa mig med körkortet, nu har vi förlovat oss så sist kommer ju hus och giftemål, ja det blev verkligen huller och buller.
 
och så här der ringarna ut som många redan sett. Älskar min ring, tyvärr har jag den inte när jag jobbar utan får försöka komma ihåg att inte glömma ta på mig den direkt efter.
 
Ni skulle sett när vi försökte få en bra bild på barnen...
 
Hur vi än försökte...
 
så var det alltid nån som tittade bort...
 
eller blundande...
 
eller busade massor...
 
eller kom inte med ordentligt...
 
eller sket i att titta in i kameran....
 
var upptagen att fokusera på annat...
 
Ja ni ser så roligt det blev egentligen när man inser att det är precis det som är det fina när det blir naturligt och lite sådär som det ska va istället för fasanden man vill visa. Dom är j u vackra precis som dom är i sina utryck. Vi har säker 50 bilder som är i action. Jag tror att om man bara ska ha såna tillgjorda bilder så kommer man sakna att man inte tog mer spontant och behöll som det var.

Det börjar dra ihop sig.

Gud så skönt att få smita undan lite och ha egentid fast ungarna är hemma. Alice sover och tjejerna tittar på tv. Vi har ingen padda längre då den gått sönder. Den höll i 4 år och när den var 1,5 år gammal tappade jag den så skärmen sprack. Den ska med andra ord berömmas för dens livstid med tanken på att två barn haft den dessutom. Nu har vi Andreas padda kvar men den är med Andreas utejobb så tjejerna får ha tv:n när vi chillar.
 
Blev förvånad när jag hämtade tjejerna på förskolan. Dom skulle tydligen vara lediga i morgon då Andreas fyllt i att han skulle vara det men han fick inte det och vi har  inte haft en tanke på ändra. Först kände jag mig tjurig för idag har min sista egna dag ensam med Alice och det har gått i ett men och andra sidan är det så skönt att slippa ha ett dagis att skynda på till. Deras tillsynstider kommer ändras från 3 dagar i veckan 08.30-13-30 till 5 dagar i veckan 09.00-13.00. Jag blir nästan lite avundsjuk på Andreas faktiskt att han kommer ha 30 min mer sovmorgon än jag har haft och mer daglig egentid. Plus att barnen nu har börjat sova bättre på nätterna. Men bara för att jag är avundsjuk så betyder det inte att jag missunnar honom det. Jag känner mig tacksam och glad då Andreas är mer trött än jag. Sen kommer  han ha mer möjligheter än jag har pga att han bilen. t.ex kommer han kunna be Mathilda ta Alice så han och Coffe kan kasta osv. Det är bra han kommer behöva det för att må bra. Sen är jag såklart jätteglad för tjejernas skull då dom tycker om att hänga dagis. 
 
Livet kommer bli lättare även för mig när Andreas är hemma. Pga att jag jobbar bara 75 procent så kommer det bli lättare att övningsköra och träna om jag orkar börja me det innan körkortet är klart. Innan har det varit att Andreas kommer hem halv 5, man ska äta, köra och det är jobbigt med ungarna i mörket osv. Nu slutar jag 12.30 så allting blir lättare. Känns nästan overkligt att jag kanske är klar om 2 månader. Att vi kanske till och med kommer skaffa oss ett hus inom ett år. Vi gör ju allting i bakvänd ordning jag och Andreas.  
 
Alice min fina Alice börjar bli stor. Tänker på Cicci dom här dagarna som var min extra syrra. Tänker det är fint att jag har fått 3 tjejer då vi var 3 systrar. Att Alice bokstäver finns i Cecilias namn, att Alice är född i mars och Cicci hette Marsh i efternamn. Alice är dessutom född på sin farbrorsbergravningsdag. Farmor sa mycket tydligt, vi kan ta barnen alla dagar utom den 31:e men så kom hon  ändå punkligt på hennes BF dag. Jag kan verkligen känna i efterhand att deras personligheter och hur dom de är passar in med i den ordning vi fått dom och hur det var när dom föddes/samt första bebistiden. Nä nu ska jag ta tag i saker och ting, Alice vaknade för en stund sen. Full rulle. Tingiling
 
 
Ibland kommer sånda där små stunder där dom här det väldigt bra ihop trots alla bråk.
 
Förra året. Så här i efterhand tänker man inte på att dom förändras så fort.
 
Nellie har en tedens att se väldigt busig ut på bild.
 
Som här t.ex
 
Här är från förra måndagen.
Försöker vara ute och leka med tjejerna så gott som det går.
 
Tjejligan
 
Firade Mollys 6 årsdag för par helger sedan.
 
Hemma hos farmor och farfar kan man ibland ha tur och få glass.
 
Alice och Noah
 
Alice somnar hos Nina.
 
Alla barnen vill vara med Mathilda
 
När snön kom.
 
Igår var det Lucia.
 
Jag är så otroligt svag för Alice när hon tittar på mig sådär
 
eller sådär.
 
Här är hon hängig. Förstå 8 tänder på mindre än 2 månader, då är man en kämpe.
 
Såhär ser man ut när sömnen varit svår.
 
Gosestund efter lämningen