smakensombaken.blogg.se

Upp och ner.

Publicerad 2015-12-16 16:37:00 i Allmänt,

Idag har vi haft Anna och Felix här och det har varit mysigt. Fattar bara inte vad som hände för när dom hade åkt kände jag mig jättedeppig. Hade två dagar för förra veckan sedan samma sak hände på kvällen och egentligen har jag ingen anledning till att vara deppig. Visst sen är inte mitt liv perfekt, jag och Andreas har våra bråk men jag gillar livet. Skulle behöva börja ta mig loss lite mer från barnen och det kommer jag göra snart. Andreas säger att jag får göra saker osv men jag har känt mig så bunden till amnnigen.
 
Jag gillar inte att amma, jag sa det till Anna förut. Det är inte så att jag hatar att amma men jag tycker inte om att Nellie inte blir mätt, det gör att jag blir arg på amningen för jag dricker vatten och vilar så gott jag kan och ändå räcker det inte till. En del av mig blir dramatisk för jag vill bara sluta på en gång samtidigt är jag tacksam att det är bara en gång om dagen nu som hon behöver ersättning. Sen att jag är bunden till det irriterar mig ibland men ofta tycker jag om att jag måste sätta mig och amma för det hjälper mig att ta en paus.
 
Ja ni sist skrev jag ju om han som var min pappa, Stefan. Hans bror vill inte träffa mig men han skulle mejla bilder så jag har gått i två dagar och tittat i mobilen så fort mejlen plingar. Tänk om han struntar i att skicka? Jag tror inte det då han svarade på första mejlet jag skickade. Han sa dock att han skulle leta fram gamla bilder på Stefanm då Stefan var väldigt fet på slutet av olika själ.
 
En del av mig tycker det är tragiskt att jag har haft en pappa jag aldrig kommer lära känna, samtidigt kan jag känna att jag har klarat mig bra utann en. Vissa barn växer upp som ogräs utan för det trygga växthus som man ska ha rätt att få och det kan ändå gå bra. Jag är ett stolt maskrosbarn.
 
När jag tänker på hur tajt relation jag har till syrran och våra barn har till varandra så gör det mig också lite ledsen att släkten är så splittrad. Jag har ingen tajt relation direkt till min släkt på mammas sida heller och hoppas att mina och syrrans barn kommer hålla ihop. Jag kan också känna att det är lessamt i mej att jag inte vet vad min farmor och farfar heter/hette eller något om födelsedagar och sånt som jag tycker är viktigt att veta. Det är under tragiska omständigheteter jag har blivit till men finns det något fint i den helheten och det är att jag finns. Nu ska jag börja med maten. Kassler, ris och kantarellsås, nom nom. Tingiling
 
Nellie vill adrig sova
 
någonsin....
 
Tjejen med det vackra leeendet
 
Elina vs Nellies bild till corren.
 
Elina i full fart nu på eftermiddagen här hemma.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela