smakensombaken.blogg.se

Så kan det va.

Publicerad 2015-10-30 08:26:55 i Allmänt,

Igår när jag hade sovit en bra natt så bestämde sig både Elina och Nellie att ta sovmorgon till åtta så det blev nästan lite stressigt att fixa oss till dagis. Idag är vi hemma, jag har sovit skitkasst i natt och båda tjejerna vaknade 06.20. Mmm det är ju kul med barn, det är det ju.
 
Önskat något enormt att vi skulle få tag i boende. Jag har ringt par gånger den siste och vet att folk rekommenderar det men det är värdelöst för alla säger samma sak: Gå ni på våran hemsida bla bla. Jag mejlade ju varenda med ett personligt brev förra månaden, tror det handlar mycket om tålamod att få tag i lägenhet numera.
 
Jag ska berätta en sak för er som irriterat mig. Jag har åkt buss par gånger nu på en vecka för Elina tycker det är kul och vi har ändå vart iväg. Förra fredagen iaf så kom jag på längst bak på bussen, med en dubbelvagn och det var fullt med människor. Så har dom ingen sån stämpelapparat så jag skulle behöva gå fram par meter i en trång buss, som hade börjat köra, fullt med människor. Nä jag vägrar lämna mina barn så och jag hade dessutom kommit in fel med vagnen så jag inte knyta den med handtaget, iofs har jag broms men nä fan heller. Hade det kommit på en som kollade mig hade sannolikheten varit väldigt stor att jag skällt ut den personen. Likadant nästa gång jag skulle åka buss, då hade jag enkelvagn och ståplatta. Då kör han iväg fort och ropar på mig att komma fram för att stämpelapparaten är trasig. Usch jag blir irriterad, gör dom så med gamlingar som har rullator med?
 
Det har varit en lugn vecka förövrigt. Jag har ringt vc pga att jag har hjärtklappning. Jag har hela tiden slagit bort det där och tänkt att det har med lågt blodsocker att göra och att jag dricker dåligt. Det började i slutet av graviditen med Nellie att jag fick ett anfall och låg på badrumsgolvet. Efter det har det kommit lite oftare hela tiden tills nu har jag det dagligen. När jag sätter mig, står i kassan, sitter på bussen osv. Pupillerna försvinner och jag blir så yr att det känns som jag svimmer, hjärtat slår så jävla fort och allt jag koncentrerar mig på är att ta det lugnt så det går över. Läskigt när jag har med barnen. Det är min syster som manade mig att ringa så nu har jag fått en tid nästa fredag. Det är läskigt för nu har det börjat komma även när jag är helt avkoppkad i soffan, att hjärtat bultar oregelbundet och små rusar. Säkert ingen allvarligt men ändå skönt att jag tagit tag i att ringa. Ska vara lite med Elina. Hon är där jag är hela tiden och säger: jag vill va med dig. Gullunge, hon är jättenöjd förövrigt över köket hon fått av oss. 125 kr på bloppis och det var ett bra köp. Tingiling.
 
Köket som hon fått.
 
Hon fick dessa för 20 kr också, tyckte jag det var värt.
 
Nellie övar sig på att få in hela handen i munnen.
 
och vi tränar henne på att stå varje dag.

Det slår aldrig fel.

Publicerad 2015-10-27 13:41:37 i Allmänt,

Så fort vi kommer hem efter ha varit iväg så vaknar Nellie. Vill ha mat och vara vaken. Jag gillar ju att gå ut och gå efter att jag har lämnat Elina. Hela den här kombinaten gör att jag hinner inte ha så mycket egentid när Elina är på dagis men det gör mig ingenting för jag har ju valt det. Hade med Michelle idag, hon kämpar som en superkvinna. Hela ån gick vi och hon är höggravid, har ont och vill verkligen ha ut lillkillen därinne. Hon är en superkvinna och jag sa till henne att jag hoppas det inte blit några mer promenader nu för jag ser hellre att han kommer ut nu.
 
Jag blir så stolt över Elina. Att hon kan vart många som hon kännner bor t.ex och börjar förstå skillnad mellan dagar, tidpunkter, klockslag. Igår fick hon ett nytt leksakskök, 20 minuter innan hon skulle sova. Vilken unge som helst hade tjutit över att bli tvingad till sängs men inte Elina, hon gillade läget och somnade på par sekunder som vanligt. Hon är fortfarande väldigt snäll när det gäller att säga nej till t.ex. med godsaker. Senast i söndags när hon fick en skål med ostbågar så accepterade hon ett nej direkt när hon frågade efter mer. Jag älskar att vi inte behöver bråka så ofta om att gå och lägga sig. Kvällstiden är guld värd, fast det har varit tufft med dom sen Nellie var två veckor och fick magnknip nästintill varje kväll sen dess, men det släpper ju troligtvis om par veckor så då får vi tillbaka den där tiden på kvällarna igen helt. Nu får oftast nån av oss ha henne i famnen annars vaknar hon, ibland skriker hon pga smärtan men oftast funkar det om man ser att ha hudkontakt och finnas där.
 
Nellie tror jag kommer utvecklas snabbt. Vi höll på mycket med Elina i talet och även med Nellie.  Hon har redan sen 2 veckor tillbaka börjat försöka greppa efter saker. Vi tränar regelbundet rygg och jag tror också tack vare Elina så kommer Nellie vilja framåt i utveckligen. Ska bli spännade, älskar det vi har samtidigt som jag ser framot. Om två månader är det jul och då sitter hon garanterat. Hoppas däremot inte att hon får tänderna vid 4 månaders dagen så som Elina fick sina. Den här amningen har ju gått mycket bättre och jag vill gärna kunna amma helst 8 månader. Viktigt att ta en dag i taget så ska inte hålla på att tänka för långt fram. Tingiling.
 
 Elina 2 månader.
 
1 år.
 
 och 2 år.
 
och idag köpte jag tröjan. Älskar den fast den är för tajt kring höfterna. Men det är bara en tidsfråga innan den kommer sitta perfekt, risken är att den blir förstor om jag går ner lika mycket i vikt som sist men äsch, man kan aldrig veta och jag är verkligen kär i denna tröja.
 

God morgon.

Publicerad 2015-10-25 08:46:07 i Allmänt,

God morgon, helt otroligt att jag är så här pigg för jag kunde inte sova inatt. Jag verkligen hatar att Nellie är förkyld och rosslig för det låter som att hon ska dö nästintill på nätterna (iaf i mina mammaöron) Dessutom har hon ögoninflammation så det varvar i ögonen. Hon är iaf glad ändå och i natt ploppade upp massa saker i mitt huvud. T.ex att det är sjäklart att hon blev en Nellie. Jag var ju inte lika säker som Andreas på namnvalet fast jag visste ändå att Nellie var på top tre.
 
Igår var första dagen sen Nellie kom som jag faktiskt kände mig fräsch. Jag hade så klart mina mörka ringar under ögonen men det går nog inte komma i från så länge som jag fortsätter vara vaken 2 till 4 gånger per natt. Men jag fick på mig något annat än mjukis byxor. lyckades sminka mig och ha på mig örhängen. Jag är så himla nöjd över att jag har köpt på mig lite snygga kläder sista veckorna. Nu är det ett par skor jag vill ha och sen en adidas tröja som jag har sett, sen är jag ganska nöjd. Möjligen att jag kommer vilja ha två par skor som liknar men bara jag har ett par som passar till allt. Nu går jag runt i träningskor eller ett par höstskor som inte passar till allt.
 
Syrran och barnen var här igår ikväll. Vi spelade ticket to ride, kul att vi körde nodic. Jag gjorde LCHF pannacotta och känner mej nöjd att jag håller mej till kosten. Det var tufft på maxi fredas men när jag väl tänkte efter så kände jag verkligen: näheee man mår ju bara dåligt efteråt av socker. Det var en trevlig dag igår. Jag badade för första gången på flera månader med Elina, vi var hela familjen i trädgårdsföreningen. Simone gick runt här hemma på kvällen och knackade på hos grannar för att sälja jultidningar, jag kände mej så otroligt stolt över hene att hon blivit så stor och jag känner så för Theo med som bara växer och blir så fin.
 
Jag har uppmannat Andreas om att kolla om det finns -ligga ute jobb. Hoppas det gör det, han måste kolla med sin chef. Bortsätt att det blir mer pengar så skulle det vara en enorm stor lyx att han är ledig fredagar med oss i familjen. Det skulle vara värt att han åker måndag morgon och kommer hem torsdag kväll. Lite jobbigt blir det nog för Elina som inte får se honom på fyra dygn men jag tror det går fint ändå. Jag kommer säkert bli gråhårig vissa dagar (blir jag ändå haha) Men samtidigt så finns det saker att göra så att man inte bara sitter hemma och glor (för det är ju då det är som jobbigast) Nä nu ska jag ladda för promenad med Nellie. Tingiling.
 
Hörrni- titta vad jag kan, Nellie 2 månader.
 
Ja jag smälter ju lite när hon har sitt hårband på sig.
 
Elina när vi fikade igår.
 
Den här funderar jag på att ha på dopet.
 
Precis som med Elina så har kilorna satts sig kring höfterna. Jag väger 67 kg nu, skulle vara skönt att
tappa lite till kring höfterna så jag kan ha jeans igen.
 
Den här har jag bestämt mig för att köpa.
 
Lite halvsuddig bild men det här är två av mina tre köp av tröjor jag köpt. Har också köpt två par byxor
samt två klänningar (den där uppe genom bloppis 50 kr, nyskick med prislapp kvar på)
 
först ville jag ha svarta skor, sen nappade jag på vita när jag pratade med Andreas. Han tycker låga är
 snygga men nu när kah känt efter lutar det åt höga, vi får se men par liknade ska jag ha.'
 
Jag tykcer dom ser lika ut på den här bilde och båda ser busiga, mysiga och
helt fantastiskt fina ut ihop.

Lill-stora

Publicerad 2015-10-22 09:32:13 i Allmänt,

Man får inte säga till Elina att hon är en stor tjej. Det är ingen komplimang, utan hon svarar direkt: Jag är en liten tjej. Det har hon ju rätt i, fast att hon  är vuxit jättemycket i våra ögon sen Nellie kom. Vi har slutat ge henne välling nu. Jag ska från och med igår sätta henne på toaletten när vi vaknar så ofta jag bara kan. Hon har kissat två gånger direkt på morgonen och par gånger under dan. Hon har också kissat på sig men ändå lyckats knipa igen så att hon kissar resten på toaletten och det är det stora framsteget för en början till att bli blöjfri, hennes medvetenhet. Det vore skoj att ha henne blöjfri till 2,5 års dagen. Men det viktigaste förstås är ju att hon själv känner sig redo och att vi gör det till en rutin att fråga omkring det.
 
Nellie stackarn är genomförkyld sen en vecka tillbaka. Ögonen har börjat rinna, hon hostar och igår kräktes hon en del (men inte maginfluensa) Jag har misstänkt lite innan att det kan va en tand på gång och hon dreglar en del. Tyckte jag såg det var på gång igår kväll, ska fråga bvc om dom kan se. Hon ska ju dit idag och få en spruta stackarn, ja hon kommer skrika och bli förbannad, det vet jag redan nu.
 
Jag är igång och tvättar här hemma. Eller ja i tvättstugan. Körde massa igår och kör en del idag. Ska vattna blommor, torka av golv och städa kylskået sen är det fräscht här hemma. Vi skulle behöva frosta av frysen men ska försöka vänta in minusgrader så det blir lättare att bara ställa ut mat på balkongen. Det är bra här hemma annars. Nellie blir två månader idag och mår bra bortsätt den skiten hon råkar ut för. Värst är ju magont, att det krampar så dant för henne att hon varken får sova eller vara ifred alls utan den i perioder. La in lite bilder igår från sytemkameran.
 
Hålla lillsyrran i handen.
 
Skratta med henne.
 
fast hon ser trött ut tycker jag om den här bilden.
 
Nellie och jag i köket.
 
Hon påminner mej lite om en hund ibland haha
 
Blev lite nyffiken på kameran med.
 

Hej

Publicerad 2015-10-19 20:41:23 i Allmänt,

Så då är det dags för avslut på måndag kvällen. Ibland är måndagar lite smått jobbiga. Elina har inte varit på dagis sen torsdag och behöver stimulans som bara dagis kan ge och ibland är jag helt färdig. Idag har hon tjatat sönder mig, testat mina gränser och velat ha min fulla uppmärksamhet konstant. Det är ju så himla gulligt att hon är en mamma gris men lite påfrestande för även om Andreas är hemma så ska hon ju bara vara där jag är ibland. Som när jag vill ta ett bad, då kommer hon in eller tjoar utanför toalettdörren, så ibland vill man ju bara köra huvudet i sanden. Även Andreas blev trött när han kom hem av hennes tjat och den fas hon är inne i.
 
Jag skulle gått ut och gått med Michelle i morse men hon kunde inte. Vilken jävla tur egentligen för jag brukar sätta tvättiden på 2 timmar när jag ska utanför dörren par timmar. Nu var jag hemma och ville det skulle gå snabbare så satte bara en timme och ja när den väl var klar och jag öppnade luckan rykte det en hel del. Tog i tvätten och fick par sekunder rädsla i mig när jag kände att den var varm, helt chockad for det i huvudet, brinner det? Men det gjorde det som tur var inte. Vill inte ens tänka mej hur det hade varit om lägenheten brann eller att utsätta dom andra i huset det. Helt sjuk för jag hade tänkt vi skulle komma ut på förmiddagen och ett tag när tvätten gick låg jag faktiskt i soffan och höll på somna då Elina vilade i sin säng med. Nä ibland har man änglavakt och jag hade fumlat med brandlarmet par dagar innan med då det gick när jag höll på i köket.
 
I morgon är det tisdag och jag ska på efterkontroll. Ville ha p-data från början med en sån där temp men tror inte det passar en småbarnmorsa som vaknar på nätterna, då man ska helst sova tre timmar innan. Så jag har bestämt att jag ska testa en kopparspiral. Hoppas verkligen den funkar för även om jag vill ha en unge till så skulle jag aldrig vilja bli gravid mot Andreas vilja. Man hör så mycket skräck historier, folk blir gravida hit och dit, tycker och tänker ditten och datten om saker och ting. Man måste prova sig fram vad som passar än. Lätt att bli avskräckt.
 
En sak folk säger t.ex att det är svårare att gå ner ju fler ungar man skaffar och det tycker inte jag är sjyst. Eller att man går upp mer i andra graviditeten (stämmer inte på mej) Eller att man går ner i vikt av amning (stämmer heller inte in på mej (eller att andra förlossningen ska vara lättare) Jo tjena säger jag för visst kanske är det så generellt och för dom flesta men inte för alla.
 
Jag läste föresten massa gamla inlägg från hur det var när Elina var liten och oj vad tuff amningen blev när hon vart tre månader. Jag oroar mig inte för amnigen idag utan jag vet att jag måste ta en dag i taget och låta saker bli som dom blir. Tänker iaf inte amma om jag amnar i samma situation igen, fy fan för den ångesten. Åh jag som har Elina med nu måste göra vad jag kan för må bra som mamma. Nä nu ska jag mysa ner mig i soffan, lär väl ta tio minuter så kommer john blund haha tingiling.
 
 
 
en unge full av bus.
 
Fin i rosa.
 
syskonhäng.
 
Nellie i färgen rosa med.
 
och hennes fransar har växt en del sista 2 veckorna och blivit mer böjda.

Det kommer inte på beställning.

Publicerad 2015-10-13 10:28:54 i Allmänt,

Jag är egentligen jättetrött men det kommer inte på beställning att man ska gå och vila, utan jag blir mer stressad av att tänka att jag måste. Så jag ser till att vara vaken och det får komma när det kommer. Typiskt nog så brukar jag ha en tröttperiod klockan tre varje efter middag och då är ju Elina alltid med mig så kan ju inte direkt gå och lägga mig och sova heller.
 
Vi mår bra här hemma, alla börjar bli förkylda igen och det är nästinitill oundvikligt. Nellie har fortfarande magont som kommer och går. Sista nätterna har blivit något bättre. Jag försöker ta en dag i taget för jag blir bara frustrerad och less när jag tänker att det inte kommer att släppa helt förens hon är tre månader. Elinas koliks släppte vid tre månader. Hon skrek ju varje kväll och natt oavbrutet från två veckor till 3 månader. Sov i omgångar på dagarna och skrek under dom stunderna hon var vaken då med. Ibland ville vi bara ställa ut henne på balkongen och ta på oss hörlurarna för det var så påfrestande. Det låter hemskt men den maktlösheten, värken i hjärtat, i kombination med tröttheten gör att man blir knäpp i huvudet.
 
Jag är imponerad över mig och Andreas. Vi kände varandra lite grann innan vi valde behålla Elina och bodde ihop 4 månader ihop innan. Vi hade inte hunnit lära oss att leva knappt i våran tvåsamhet innan hon kom och koliken blev våran första och en av de värsta utmaningar vi har haft. Koliken var som en utmaning för oss och ett helvete man inte vill önska någon annan i världen.
 
3 år och vi har hunnit skaffa två barn, köpt lägenhet som vi renoverat och vill sälja. Man kan ju undra vad som händer närmsta tre! Jag vill ha en tredje men Andreas är nöjd med två barn. Jag har sagt att han gärna får ge det ett år att tänka över. Om man han fortfarande känner att två barn räcker så kommer jag självklart acceptera det. Jag sa härom veckan att då blir det kanske något viktigare för mig att han iaf vill gifta sig med mig. När jag var yngre ville jag inte gifta mig alls, någonsin. Men det är nånting med kärleken som förändrade mig. Jag bryr mig inte om själva cermonin utan jag vill bara vara hans (och ja jag vill också heta Eigel i efternamn) Både Nellie och Elina får ju det efternamnen.
 
Självklart är jag tacksam för de två barn vi har fått men jag har alltid känt att jag vill ha tre. För att jag gillar tanken på en stor familj och födds dom tätt inpå varandra så har dom varandra. Det handlar om att räcka till också såklart men det känner jag att jag gör. Älskar tanken på att få följa med på fritidsaktiviter, att se dom utvecklas och härliga frukostar i köket. Just nu är vi lata och äter i vardagsrummet men jag har tänkt att när Nellie blir större så ska vi bryta det.
 
Jag tror ärligt att Elina och Nellie kommer bli bästisar. Elina är så himla snäll mot henne. Lite sotis blir hon när jag sjunger för Nellie och ibland vill Elina med vara liten men det är ju helt förstårligt. Det är en jobbig ålder som sagt Elina är inne i. Hon har dagar där det är många utbrott man inte ens förstår. T.ex i lördags när vi var med Nina, Molly och Agnes. På tal om det så sa Agnes till sin mamma (som är 18 dagar äldre än Elina) - Mamma, hon bara tjatar och tjatar. Haha ja ni kan ju förstå då att hon är en liten tjatfia Elina men jag tror det hänger ihop med att hon är en social pratglad tjej. Nä nu ska jag kolla efter lägenheter. Har hittat flera jag vill ha men vi har så klart 500 poäng för lite för att ha en chans, så ska försöka kolla andra sidor med. Tingiling.
 
Nina med Elina i lördags.
 
Agnes och Molly satt på andra sidan.
 
Jag försökte få till en blid här, gick sådär.
 
Jag åkte med dessa två. Nina och jag var överens om att vi ska saffa oss
överdragsbyxorså vi inte blir kalla och kan leka bättre med barnen.
 
Elina gillade att måla med fingerfärg.
 
Såg ut såhär efteråt.
 
Nellie och jag myser i soffan.
 
och Elina och Nellie med såklart.

Ett oväntat hej från mej.

Publicerad 2015-10-06 13:33:35 i Allmänt,

Hade inte tänkt skriva något inlägg men kom inte in på netflix så hamnade här. Jag har varit ute och gått nu på morgonen och sen träffat Liselotte. Liselotte blev min kontaktperson för 14 år sedan och idag ses vi fast hon sen länge inte varit kontaktperson åt mig, utan mer som en extra mamma. Jättekul att hon fick träffa Nellie och att vi fick pratas vid. Hon blev inbjuden på dopet den 28:e november.
 
Kom hem nu för en halvtimma sedan och passar på att ha en stund för mig själv. Normalt sätt hade jag gått igång på att det är stökigt här hemma och börjat städa direkt men tänker det kan vänta tills Elina kommer hem. Vill hon så får hon vara med, vilket hon brukar ibland.
 
Igår var en dag som både kändes jobbig och väldigt bra. Jag förstår verkligen mig själv att jag inte alltid orkar. Elina tjatade konstant hela tiden, är som att ha en pappegojja. Hon tjatar för hon vill så gärna ha nånting att prata om och hon är en pratglad tjej. Jag tycker det är jättemysigt och älskar att höra allt som rör sig i huvudet på henne. Det som blir tufft är att jag är konstant trött för Nellie är vaken nästan alla nätter i två omgångar och har ont. Ibland har hon ont under dagtid, vilket gör att jag inte riktigt räcker till båda barnen. Mitt i allt så har vi ett hushåll med städ, mat och andra ärenden som ibland måste tas hand om.
 
Så ja visst fan är det tufft men jag älskar det med. Älskar att båda barnen utvecklas och de faser dom är i med. Jag har full förståelse att Elina också tycker det är jobbigt och har utbrott hon ibland inte förstår själv. Ibland sätter jag henne före fast Nellie skriker och igår försökte jag ta stunder i trädgårdföreningen där jag inte glodde i telefonen. Vi gungade på flera saker, hoppade lite studsmatta, åt låtsasmat, blåste bubblor och målade på marken. Jag märker att hon gärna vill ha min fulla uppmärksamhet, gärna 24 timmar om dygnet. Det går inte men jag är medveten om att jag faktiskt vill ge henne så mycket jag kan för den här åldern hon är i är bara en gång. Jag kommer inte alltid vara så populär i hennes ögon att hon vill vara med mig och då kommer jag sakna det mer än någonsin. Så skitsamma att jag är trött. Nu ska jag ta Nellie innan jag hämtar Elina. Tingiling
 
Morgonmys.
 
Nellie är nöjld och glad.
 
Hon hängde med Coffe i söndags.
 
Igår när vi var i trädgårdsföreningen.
 
Nöjd tjej på väg till dagis idag.

Kaffe och grädde.

Publicerad 2015-10-05 08:50:00 i Allmänt,

Jag har saknat att ha kaffe med grädde i. Sparkar igång med LCHF igen. Har tänkt genom det 1000 gånger för jag kände mig osäker. Försökte när jag ammade Elina och det gick åt skogen. Ett av felen jag gjorde då var att jag åt under 20 gram per dag. Det innebär att det är strikt LCHF. Nu ska jag köra liberal så ska försöka ligga på ca 50 gram per dag.
 
Sparkade igång frukosten med LCHFS falska mannagrynsgröt och en avokado. Lunchen kommer bestå av en bit karre med sås, med tomater och paprika till. Ikväll blir det tacogratäng eller rättikagratäng med eventuelt stekt riven vitkål till. Om jag ligger på underskott av kolhydrater kommer jag lägga in mer. Helst inte nötter då det triggar mitt belöningsystem.
 
Från början började jag äta LCHF för att bli av med mitt sötsug. Detta resulterade att jag åt det i 1,5 år och gick ner från 63 kg till 53 kg. Sedan när jag har börjat efter graviditen med Elina har jag velat samma sak men blivit besviken då jag inte har gått ner i vikt. Det har varit svårare att bli av med sötsug och jag har försökt ha kvar att jag vill ha snacks så därför ätit nötter/gjort efterätter osv, vilken inte är bra (iaf inte första tiden på LCHF).
 
Nu vet jag att jag inte kommer gå ner i vikt. Min kropp vill inte det så länge jag ammar och jag är helt okej med det. Även om jag saknar mitt gamla jag och mina kläder så är jag ju knappast bitter. Jag har fått det finaste man kan få, barn. Däremot är jag sockermissbrukare och det är tufft när alla säger åt mig att sluta. Jag behöver något drastiskt och i och  med att jag älskar fett och har mått bra på den här kosten så vill jag på´t igen. Fast jag vet att jag inte fixat det dom sista 3 gångerna jag har försökt.
 
Jag vet att jag inte ska äta LCHF snacks, det triggar mig och att kroppen mår dåligt om jag äter för strikt. Det gör mig lite osäker på hur det kommer gå är om den liberala LCHF kommer trigga kolhydratsmonstret i mig. Det återstår att se. En dag i taget och så länge jag mår bra så blir resultatet bra.
 
Jag har ju visat er innan men skitsamma. Här är jag på 53 kg.
 
Här med.
 
Vecka 20 med Elina och jag slutade med LCHF.
 
 
och nu ser jag ut såhär. Bilden är tagen för två vedckor sedan men jag har inte gått ner ett gram sedan Nellie föddes. Eller ju 1 kg första veckan, väger ca 69 kg.
 
par dagar efter Nellies ankomst.
 
Precis som med Elina har det mesta satt sig kring höfter, lår och rumpa. Jag tycker kvinnliga former är snyggt så jag känner mig faktiskt inte jätteful, det vill jag klargöra ifall om det tolkas så.
 
och 1 år efter med Elina vägde jag 57 kg.
 
var ute och gick och sprang jättemycket.
 
 

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela