smakensombaken.blogg.se

Insidan ut

Publicerad 2016-06-25 17:21:58 i Allmänt,

Idag fyller våran Elina 3 år. Hon har vuxit så mycket bara på par månader. Frågar varför ofta om man säger nej till exempel, vilket är vädligt bra. Jag blir ju lycklig av alla saker hon säger och över att se hur hon utvecklas, sådär som en 3-åring bara kan. Hon är precis som Nellie våran starkaste förälske i livet. Svårt att förstå att en så liten person kan få en att älska så mycket från första stund man möter varandra.
 
Vi har haft en lugn födelsedag för henne. Hon har varit lite ledsen när jag fick förklara för henne för par dagar sedan att det inte skulle vara kalas på hennes födelsedag för att alla är bortresta. Syrran och dom, samt farmor och farfar, dom kommer på onsdag och firar. Syrran och hennes familj har ringt och sagt grattis och Matilda och Coffe ringde i morse. Jag bestämde iaf då när jag märkte att hon blev lite besviken, att vi ska åka till kolmården i morgon. Tyvärr ser det ut som om att det ska regna men tänker hålla en tumme ändå att prognosen ändras till i morgon bitti.
 
Elina började dagen med att öpnna packet, vi har bland annat gjort tårta, varit ute, plockat smultron och så har vi faktiskt badat bubbelbad i vårt föreningshus. Vi har bott här i 2,5 år men aldrig utnjyttat det, så det var verkligen på tiden. Nu har Matilda och Coffee kommit och vi ska umgås ikväll. Lägger upp lite bilder på Elina ifrån idag. Tingling.
 
Att ta en bild var inte det lättaste.
 
Det var svårt att stå still.
 
Ivrig att få öpnna packet.
 
Öpnnar packet.
 
Koncentrerad i sina nya saker.
 
Blev så här glad av sina örhängen.
 
Och så fick jag till den här vackra bilden.
 
 
 
 

Begränsad

Publicerad 2016-06-11 10:38:13 i Allmänt,

Hej på er nu är det ett tag sen igen jag skrev. Tiden går fort och allt rullar på. Jag mår faktiskt lite upp och ner senaste tiden. Jag har läst lite om utbränningsytom och undrar inte lite om jag har haft det en längre tid. Jag tror det kan ha börjat när jag väntade Nellie. Redan då blev jag mer och mer stresskänslig, lättirriterad och virrig. Detta har ju pågått och jag märker att jag får mer hjärtklappning när jag inte är på topp, samt att jag har tappat mycket hår sista månaderna. Jag älskar mitt liv men känt press nu ett tag på allt. Det är stressigt på jobbet, fysiskt krävande, jag sover nästintill aldrig några hela nätter, ska övningsköra, plugga, ta hand om barnen, ge Andreas egentid och försöka ha egentid, samt träna, saker som måste göra, saker man vill göra och ja, jag märker att det sätter sig i ångest och som om nån drar åt ett strypkoppel.
 
Jag ska försöka priotera bort att ha mål kring träningen. Ibland kan man träna men jag vill ju helst få in 3 dagar i veckan och att gå en promenad är ju ett sätt ha egentid med. Jag fattar inte hur jag skulle ha orkat ifall jag jobbade heltid helt ärligt. Det är svårt att räcka till och många gånger släpper jag det jag ska göra egentligen för att vara med barnen. Men jag har tappat tålamodet igen på Elina sista veckan och det har med mig själv att göra med. Framförallt att jag inte räcker till att hon tjatar på mig konsant. Mycket om saker hon vill berätta,gärna samma sak 5- 6 gånger och hela tiden mamma mamma mamma. Jag avgudar henne på många sätt och är fullt medveten om att jag en dag kommer sakna den här perioden väldigt mycket.
 
Känns redan nu att hon börjar bli stor och Nellie med för den delen. Jag börjar se mer och mer en flicka i Nellie och bebisdragen är snart borta. Elina är fortfarande ganska dum mot Nellie och jag hoppas det ska släppa mer när Nellie börjar på dagis och börjar kunna leka lite mer socialt. Det tar tid innan barn leker med varandra.
 
Jag ska försöka ta en sak i taget, dag för dag nu. Idag ville jag träna men ska lägga det åt sidan. Har pluggat och städat lite på morgonen/samt myst med tjejerna. Vi ska hitta på lite idag och då ska jag passa på att övningsköra. Det får va lagom så. Jag triggar mig själv i allt jag ska göra, har jag väl börjat städa tar det inte slut. Ska jag springa ska jag helst springa 5km så som jag orkade för 2 år sedan, fast 3 km är knappt vad jag orkar fast jag har tar paus. Ett annat symptom jag tror har lite med utbrändhet är att jag har ledvärk. Jag läste att man kan vara i fas för att bli utbränd ganska länge utan att bryter ut och när jag läser om det känns det som om jag är där.
 
Men jag är lycklig nånstans med. En annan huvudanledning är att jag sällan sover som jag ska och det är ju lite det som ingick i att få barn. Världens mysigaste och härligaste är det med sålklart. Och ja mitt i allt kan jag tänka mej en tredje till, fast det låter ju som om jag har tillräckligt. Jag tror körkortet spelar in mycket också att det tar tid att regelbundet sätta av tid till det med. Men det där med en tredje är inte aktuellt så länge Andreas inte vill och jag kommer acceptera om han känner inom par månader att han inte vill. Som sagt det handlar om att räcka till också. Ha det gott!
 
Nellie feber igen sista dagarna men på bättringsväg.
 
Det har runnit ur både ögon och näsa men hon är en glad tjej ändå.
 
Jag och Andreas tog en selfie för par dar sen.
 
Elina när hon var 10 månder.
 
Nellie 9 månader och nja dom är faktiskt inte ett dugg lika tycker jag.
 

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela