smakensombaken.blogg.se

Jo läggdags

Publicerad 2017-12-27 20:21:00 i Allmänt,

Ska snart gå och lägga mig. Känner i vaderna att jag är ovan att stå upp såhär många timmar som jag gör på jobbet men det är skönt. Känner att jag behövde det här för även om jag var trött så orkade jag med tjejerna på ett bättre sätt än när vi är hela tiden. Det låter taskigt men mina tjejer är inte så jobbiga i sin personlighet utan det är fasen dom är i. Elina är som en storasyster kan tänkas vara i 4 års åldern och Nellie som en lillasyster så klart. Vi alla är jobbiga att leva med om man är mycket ihop tror jag. Miit ekorrehjul med sömnbrist och leva upp till barnens behov hat varit enormt tålamodsprövande, svårt att förstå hur man blir om man inte lever i sömnbristems värld regelbundet. 
 
Jo och jag har hunnit mycket efter jobbet. Vi övningskörde, spelade ett spel med Elina, bytte 3 skitblöjor, duschade tillsammans med Alice, klädde på, hängde upp tvätt och slängde in ny, förberett min frukost ch omlett till lunch, städat köket, busade med tjejerna, betalat räkning och så läste jag par sidor ur en bok för Elina. Jo det går i ett men jag vill ändå stanna tiden ibland och bara mysa. Därför tog jag mig tid att leka lite med dom. 
 
Mest farttokig och vild är Nellie och sen kommer Alice. Elina är den som mest lik mig, mer reserverad, samtidig mer extrovert. Jo hon är nog väldigt lik mig. Hennes minne är otroligt fascinerande. Igår kollade vi på bilder. Ena bilden på henne när hon är bebis säger hon att hon vet det är hon när hon är liten och jag frågar hur. Jo för Nellie hade inte en sån mössa på huvudet när hon föddes. Sen kommer nästa bild när jag håller Nellie på BB. Då säger Elina ja jag fick inte hålla henne på BB minns jag men sen när jag kom hem. Och mycket riktigt Elina fick inte hålla i Nellie på BB utan när vi kom hem och Elina var precis 2 år och 2 månader när Nellie föddes. Det är inte första gången jag märker att hon minns. Hennes minne gör också att hon tidigt lärt sig allt. Nellie är också snabb på att lära sig men det är för att hon har Elina, Elina däremot har sitt minne och hennes intresse. Jag hoppas verkligen hon kommer tycka om ALLA skolår.
 
Jag ska lägga upp lite bilder nu. Had egentligen tänkt plugga lite men allting har sin tid. Är tacksam att Elina snabbt blev frisk med. Hon fick öroninflammation men den höll sig typ ett dygn. Jättemodig var hon idag som lätt mig städa ut öran efter övertalning. Förstår att hon vägrade först. Går runt och har svinont sen ska jag in och pilla. Det är hennes andra gång hon haft det. Första gången var ho 1 år och 5 månader. Hon va så dåligt då minns jag. Elina är den som varit friskast av tjejerna och Nellie sjukast. Dom är olika men ändå lika våra systarna Eigel. Ska bli spännande och se hur Alice blommar ut mer sen. Hon är ganska bestämd av sig, skriker för kung och fosterland när hon blir utsatt för något hon inte vill (ex torka näsan) och så är hon lite mer svårflörtad, reserverad men ändå kaxig. Nu står hon helt själv när hon vill par sekunder hit och dit, vilket hon vill flera gånger om dagen. Ska bli spännande och se när hon går. Tror Noah kommer vara tidigare än henne. Våra små gullefjun. Tingiling.
 
Nellie min fina busunge.
 
Hon är så snäll emot Alice för det mesta. Ibland slår hon henne och gör dumheter men nästan för det mesta är hon faktiskt väldigt snäll och vill gärna vara bstis med henne.
 
syskonkärlek
 
Alice min fining.
 
Min vackra tjeja.
 
Min fin Andreas
 
Tänk vilket ordning. Först blev vi tillsammans för 5 år och 2 månader sedan då vi fick veta att vi väntade Elina. Då sågs vi en gång i veckan tills 3 månader Elina föddes. Då flyttade vi ihop. Sen köpte vi lägenhet året efter. Renoverade kök och åkte utomlands. Efter det fick vi Nellie. Sen började Andreas hjälpa mig med körkortet, nu har vi förlovat oss så sist kommer ju hus och giftemål, ja det blev verkligen huller och buller.
 
och så här der ringarna ut som många redan sett. Älskar min ring, tyvärr har jag den inte när jag jobbar utan får försöka komma ihåg att inte glömma ta på mig den direkt efter.
 
Ni skulle sett när vi försökte få en bra bild på barnen...
 
Hur vi än försökte...
 
så var det alltid nån som tittade bort...
 
eller blundande...
 
eller busade massor...
 
eller kom inte med ordentligt...
 
eller sket i att titta in i kameran....
 
var upptagen att fokusera på annat...
 
Ja ni ser så roligt det blev egentligen när man inser att det är precis det som är det fina när det blir naturligt och lite sådär som det ska va istället för fasanden man vill visa. Dom är j u vackra precis som dom är i sina utryck. Vi har säker 50 bilder som är i action. Jag tror att om man bara ska ha såna tillgjorda bilder så kommer man sakna att man inte tog mer spontant och behöll som det var.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela