smakensombaken.blogg.se

28 månader av 54.

Publicerad 2016-12-30 17:53:00 i Allmänt,

Härom dan räknade jag ut att jag kommer ha varit gravid i mellan 28-29 månader av 54. Är det inte helt otroligt egentligen att kroppen orkar? Egentligen ville vi ha Nellie några månader tätare intill Elina i åldern men Nellie tog 9 försök innan hon blev till. Och tänk att miljoner spermier tävlar till ett unikt ägg som existerar bara några dagar och just den kombon av det specifika ägget och det spermie som vinner blir det barnet vi får och det är oss själva. Det är otroligt häftigt att tänka på livet och hur naturen har sin gång ,så självklart naturligt men ändå så starkt och stort.
 
Jag är såklart enormt tacksam mot livet och känner mig lycklig lottad att få ha skaffat tre barn med Andreas. Samtidigt så har det varit enormt tufft sista tiden. Jag har märkt att vissa saker redan blivit bättre sen jag blev sjukskriven, t.ex åderbrocken, värken i axlar, nacke, rygg ,sömnen, livslusten och mitt tålamod till barnen. Först kunde jag inte känna att jag var värd en sjukskrivning men nu när jag fått problem med halsbränna och ont i revbenen varje dag så känner jag att sjukskrivningen kom i rättans tid.
 
Jomen den här gången är tuff, hela tiden fysiska problem och jag kan inte förstå hur kvinnorna i familjen annorlunda har orkat bära så många barn. Det ska bli skönt att bli färdig nu och jag har satt upp andra mål under 2017 förutom att Alice ska komma. Körkortet först, ska göra vad jag kan för att bli färdig innan hon kommer. Sen har jag tänkt att ge mig själv i 30 års present nån som form av träningschema med kost som en känd kille på facebook lägger upp induvellt. Jag och Andreas har börjat prata hus, vet inte var. Jag har varit inne på Ljungsbro och Andreas mer för Sturefors, nu känner jag det kvittar så länge vi är tillsammans och det är ett hus vi verkligen vill ha.
 
Vi är så himla nyffikna på våran lilla tjej i magen. Det är så häftigt att tänka på att hon som är så okänd för oss nu kommer så snabbt bli en självklar person i våra liv. Vi har ingen aning om vem hon är, det är lite som kinder överaskning fast så mycket mer förstås. Alice känns just nu som det rätta namnet men hon kan ju lika gärna se ut att passa i något helt annat namn. I morgon är det 3 månader kvar, dvs 90 dagar. För oss är det en oändlighet fast tiden har en tedens att ticka iväg så fort i allt annat. Nu ska jag gå och se bamse och tjuvstaden. Tingiling.
 
Julafton
 
Elina öppnar packet.
 
och Nellie med.
 
Theos julklapp till Simone.
 
Så här såg det ut hos oss när alla umgicks.
 
och så här gick det när vi skulle försöka få till en familjebild.
 
eller att försöka ta den "perfekta" syskonbilden.
 
och såhär blev våran julgrann i år.

Hei på dig bloggen.

Publicerad 2016-12-12 16:42:00 i Allmänt,

Jag ska alldeles strax börja laga mat men hamnde här framför datorn en liten stund. Elina sitter och pärlar och Nellie med faktiskt, fast inte lika tålamodigt såklart som storasyster. I morgon är det Lucia och det ska bli jättekul att få klä ut dom och även komma till dagis en stund för att vara med dom på eftermiddagen. Tiden går verkligen fort men långsamt på en och samma gång nu i mitt liv.
 
Just med Nellies utveckling går det såklart fort, jag kan knappt minnas att hon knappt kunde krypa för 6 månader sedan och nu från att hon blev 15 månader släpper talet mer och mer. Hon kan t.ex härma mig när jag räknar så räknar hon med, 1,2,3,4. Hon lärde sig att säga godis för par veckor sedan vilket inte kändes bra men det är för att hon ser Elina äta och vi har sagt att Elina heller inte ska äta det så nu ska vi försöka hålla oss till glass, pocorn och salta pinnar på lördagar. Ja talet har verkligen lossnat och det är så himla gulligt när hon t.ex säger tittoåt och bo istället för tittut och bu. Nellie kallar Elina för Nina, Matilda för Tilda, Coffe för koko och nu koffo, Sara för Ara, Simone för Mone och ja osv. Häftigt det där när dom börjar förstå också, jag kan inte fatta att snart pratar dom dialoger med varandra. Mest säger Nellie nej förstås, åt allt, hon bara inte säger det utan också skriker det. Så mamma och pappa blir vädligt trötta på alla nej ibland, nästan lite gråhåriga.
 
Och Elina då? Hon utvecklas med i full fart. Just nu vill hon gärna förstå engelska, ord som rimmar är roligt och hon undrar dagligen vad klockan är. Jag hör på henne hur hon gärna pratar korrekt ibland och tycker inte man säger vovve "eller vavve" som Nellie säger, utan Elina rättar bestämt med att man säger hund. Hon har dagar där hon sitter och pärlar och pysslar mycket vilket är roligt att se och jag tror hon kommer uppskatta vad tomten har att ge henne i år.
 
Jag själv mår upp och ner.Vissa dagar känner jag för att kämpa mer mot vardagen. Som förra veckan simmade jag 3 timmar och gick 2 mil totalt under veckan. Jag mår bra av att röra på mig men samtidigt är jag så jävla sliten vissa dagar att jag bara ge upp.
 
Idag vill jag ge upp. Jag var helt färdigt efter jobbet fast jag bara jobbar 75 procent. Värk i fötter, rygg, axlar och stel i nacke och ju fler dagar jag jobbar så känner jag den där strålande smärtan till och från i ryggen med. Tröttheten har aldrig varit så uppenbar som nu. Mest är det Nellie som väcker mig med sin sång varje natt, ibland bara en gång men vissa nätter 5-6. Sen är det graviditen och bebisen i magen som väcker mig nästintill varje natt. Ibland är det Elina som kommer in och ska sova hos oss med som inte ligger still och ibland är det Andreas. Har man aldrig upplevt sömnbrist långvarigt så kan man nog inte riktigt förstå hur det sliter. Jag har knappt sovit en hel natt sen 1,5 år tillbaka och det lär dröja minst lika länge så ja..... min längtan är att få gå hem. Blir jag beviljad så har jag sex veckor kvar på fredag.
 
Sen väger jag mer än någonsin nu med. Redan 74 kg, Med Elina slutade jag på 80 kg och Nellie 75, så som ni förstår är jag alltså redan lika stor som jag var när som mest med Nellie och det är liksom 3 månader kvar minst. Jag försöker göra mitt bästa att acceptera sånt jag inte kan förändra och förändra det jag kan. Jag försöker äta nyttigt men vissa dagar blir det godis hit och dit. Vi äter generellt nyttigt här hemma försöker jag trösta mig med och det är nästintill omöjligt att vara duktigt på allt. Godis är min akilles häl. Men ska precis som så många andra skärpa till mig efter julen. Faktiskt har jag satt som mål att om jag slutar äta godis, dricka cola zero och inte köpa triss så ska jag börja spara pengar varje månad.
 
Och bebisen i magen verkar må bra. Hon är stark därinne och jag känner henne tydligt för att moderkakan ligger bak. Jag tror hon ska heta Alice och hon är efterlängtad redan nu. Fast vi ville ha en pojke så är hon exakt lika välkommen till jorden som tjej och kommer bli lika älskad oavsett. Vi valde ju inte att skaffa en tredje pga att vi ville ha en pojke utan det är ju för att vi vill ha en stor familj. Vi är lika nyffikna på henne så som vi varit med Nellie och Elina, det är liksom personen som kommer, bakad på kärlek mellan oss. Nu måste jag sluta. Tingiling.
 
 
vecka 25 med Nellie.
 
och vecka 25 nu haha
 
Jag och tjejerna
 
Ån häromdan
 
Elina i pepparkashusbygge.
 
Elina öppnar sin chockladkalender.
 
Kollar läget på busfabriken.
 
Nellie hänger i mammas knä.
 
Älskar Elinas leende.
 
och älskar allt mys i soffan.
 
framförallt en älskar klänga på mamma.
 

Hej och hå

Publicerad 2016-10-30 07:27:00 i Allmänt,

Jag försöker få barnen att leka lite själva. Elina har blivit omöjlig på att sysselsätta sig utan att följa efter och vara där vi är. Vi är ofta med våra barn och ger dom mycket tid men Elina är verkligen som ett socialt plåster hela dagar ibland hur vi än gör. Tror det hör ihop med att 3-åringar kommer i en fas där världen upplevs skrämmande.
 
Det låter som att jag tycker Elina är onormal men verkligen inte. Hon är unik i mina ögon och jag älskar henne så det gör ont. Det som är i hennes personlighet är starkt. En väldigt social tjej, känslorna utanpå kroppen, lätt för att lära sig mycket och vill förstå allt, vilket gör att hon gärna pratar om allt som rör sig i huvudet. Så som jag också skrivit många gånger tidigare så är Elinas talförmåga väldigt välutvecklat för hennes ålder vilket återigen gör att man lätt glömmer bort hennes ålder.
 
Dessutom är Elina en spegelbild av mig. Hon har bra minne precis som jag, samma typ av kontroll faktiskt. T.ex igår skulle hon veta vilken av 3 röda olika godisar jag smakade av henne och när jag sa att jag inte visste och pekade var den låg, den som jag tog svarade hon: Jamen det var en båt. När hon sa godnatt till oss sa hon också: Jag ville krama er alla fyra och vi mycket riktigt vi var fyra personer runt bordet. Jag var likadan med godiset när jag var mindre. Elina vill ha stenkoll på saker, ofta ex kollar hon att jag har med Nellies docka och nalle hem från dagis. 
 
Dom sa på utvecklingsamtalet att hon har lätt för att se saker som t,ex behöver hon inte räkna hur många fingrar en fröken håller upp,  hon vet. Det gör mig stolt att hon har ett intresse för att lära sig saker. Det vi behöver jobba på är hennes kontroll. Hon är gärna den som bestämmer i lekar för att hon vill ha det på henens sätt. Det här med att jag och Elina bråkar mycket gör mig ledsen. Jag tror tyvärr att våra personligjheter krockar i att båda har hormorner som rör sig i kroppen och jag är fullt medveten om att det är mitt ansvar att vara en bra mamma. Jag har nästan dagligen dåligt samvete för att mitt tålamod inte räcker till, framförallt när hon pratar på mycket om allt eller testar gränser. Samtidigt har ju Nellie en vilja som kommit fram nu med. Jag ska ringa bvc i morgon och fråga om samtal så kanske jag/vi kan få råd kring hur vi kan göra. Det brister även för Andreas vissa stunder så kan va bra och veta hur vi ska gå tillväga de dagar då det är extra av allt. Sen har vi dagar som är otroligt fina och mer lugna också såklart.
 
Ullared hörrni var jätteroligt. Nästan allt jag köpte var sånt som var bra. Det ända som var tråkigt var att det var en tjockare rand runt jordgloben som vi såg när vi kom hem. Dom hade inte den visningsexemplaret tänt i affären så det syndes inte förens vi testade hemma. Mycket blandat blev det, inte överdrivet åt nått håll. Hittade bara en gravidklänning det var synd men överlag jättenöjd med allt annat. Nu ska jag pyssla med Elina och ta temp igen på Nellie. Hon är småvarm men vetisjuttom om det kommer bryta ut nått. Vi har haft 4 hela veckor på dagis nu vilket känns oväntat bra.Jag har en förkyldning i kroppen som inte bryter ut så får se hur det går. Ha det gott folket. Tingiling. 
 
badfisar
igår på simhallen.
 
nytt sällskapspel.
 
Smälter lika mycket för Nellies ögon som Elinas.
 
Två tjejer sitter här bakom mig och väntar på min tid ska  gå till dom.
 
Så såg min vagn ut och då låg det saker i Ninas som var mina.
 
                                                                                                                                   

Och priset till sämsta föräldern går till...

Publicerad 2016-10-19 17:48:00 i Allmänt,

Usch hörrni vad jag känner mig sämst på att vara förälder. Elina fick lägga sig klockan fem igår och idag och visserligen somnar hon inom par minuter men fy fan vilka strider vi har. Igår var det värst. Jag vet inte hur många gånger jag tjatar om att hon ska lyssna, inte göra si eller så osv. Värst är det mot Nellie. Pillar henne jämt i nacken, ska ta hennes grejer gärna när hon leker med dom, puttas, retas, förföljer henne. Igår var det extremt. Till sist när hon skulle bestämt ha Nellies två favoritleksaker så blev det världens konflikt. Jag begriper inte, Nellie har inte ens hälften så många leksaker och endast två som hon verkligen bryr sig om och just dom ska Elina ha. Grejen är den att Elina har exakt likadan docka som Nellie har fast större men det duger inte. Jag försökte förklara för Elina att alla barn har inte likadana leksaker, jag försökte med allt.
 
Men det brister, igår skrek jag, svor åt henne, tog tag i henne under hakan, släppte ner henne i sängen innan jag ens hann sätta henne helt, (vilken hon får till att jag kastade henne i sängen, vilket jag verkligen inte gjorde men känns hemskt att hon upplever det så) Jag tycker själv inte det är ok att skrika åt sina barn eller  ta tag i dom för ofta heller men hur fan ska man visa att det inte är okej? Idag har det gått bättre, lite tjat och jag har sagt till par gånger och varnat om att hon får gå lägga sig tidigt om hon inte lyssnar. Allt gick bra tills jag såg hur hon slänger en boll i Nellies huvud och direkt åkte hon i säng. Jag skrek och hon sa att jag skulle sluta skrika på henne och hon har rätt så klart men ibland exploderar jag utan att ens hinna stoppa. Så nu har jag skäms kudden på igen. Dom driver mig till vansinne här hemma. Det går i ett och det är krig om allt. Jag försöker iaf, i morse direkt när hon kom upp kramades vi en stund och jag försöker säga förlåt i övertrampen Det är fan inte lätt och mitt i allt ska Elina bestämma allt, ha kontroll på allt och prata/fråga om allt konstant.
 
Ibland undrar jag hur vi ska räcka till, till en till unge. Samtidigt så är jag helt kär i tanken precis som Andreas också är. Men det är läskligt. Framförallt när jag vet att jag skriker för mycket på Elina. Man är väl kanske inte perfekt som förälder men man måste träna bort vissa saker så inte barnen gör likadant och det där är min akilleshäl, specielt nu när hormorna gör mig koko och Andreas inte är hemma. Jag blir mest ledsen över det här med Elina, vi är så lika varandra och det gör nog att det stupar som det gör ibland.
 
Jag älskar våra liv och det som väntar oss. Det är tufft nu, foglossning och värk i kroppen konstant. Samtidigt har jag mål framåt i tiden som rör mig själv, vilket jag tror är viktigt att man har. Hade bland annat en tanke om att ta en intensivkurs. Vi får se jag har 10 lektioner kvar på magnussons men så som mitt liv ser ut nu hade det varit bättre med en intensivkurs. Vi får se, i så fall får det bli januari, senast i början av februari. I morgon kommer Andreas hem igen med och det längtar vi alla till redan på måndagar när han åker. Elina frågar mig minst 3 gånger om dagen och det märks att sammanhållningen i den här familjen har blivit stark, precis som kärleken och det gör oss väldigt rika. Ska försöka ta tag i allt som är kvar nu, så intensivt hela tiden fast jag bara jobbar 75 procent, alltid nått att göra och bra träning för mig att släppa taget om vissa saker. Tingiling.
 
Min härliga tjej.
 
Här hemma idag.
 
syskonkärlek
 
Tjejer på vift.
 
häromdan lärde vi oss bamsespelet.
 
 
 
 

God morgon.

Publicerad 2016-08-29 07:18:52 i Allmänt,

Känns jättekonstigt att vara hemma en måndag såhär från jobbet. Jag ska skola in Nellie idag på dagis men alla andra dagar sköter Andreas. Eller ja nu andra veckan så ska han lämna henne och jag ska hämta. Känns också konstigt att jag ska börja lämna dom klockan 6 nästa måndag. Vi bor ju väldigt nära så jag kommer inte behöva väcka dom innan halv sex så det är skönt. Om 3 veckor däremot har vi flyttat så då kommer det bli tidigare.
 
Det händer väldigt mycket i våra liv nu. Nellei fyllde 1 år förra måndag och igår hade vi kalas då alla nära kom. Det var jättetrevligt och hon fick jättefina presenter. Jag har känt lite att Nellie inte har små mycket grejer nu när hon ska få ett eget rum men så fick hon leksaker igår som faktiskt bara är hennes och det är bra.
 
Om 2 månader kommer jag åka till Ullrared med Nina och då kommer jag märka vad vi behöver osv. Jag har varit I Ullared två gånger innan men inte varit lika säker på saker som ska köpas men nu har jag koll. T.ex massa saker inom barnvägen som pyssel osv. Ja som sagt det händer mycket i livet nu. Det ända som går trögt är körkortet.
 
Jag körde par längre sträckor på semestern men sen har det stått till. Vi tog en sväng förra veckan. Den största anledningen varför det har tagit stopp är för att vi har haft mycket med lägenhetsförsäljningen att göra och nu är det flytten här framför oss som väntar. Jag har bokat av flera körlektioner för att jag känt att jag inte hunnit träna på det jag behöver. Det finns körlektioner jag har skrivit upp men jag tror jag kommer att avboka tills vi har flyttat. Det är ju det med att jag inte bara måste få in körandet utan även pluggandet under tiden. Det är svårt när man har barn också men samtidigt så går det om man bara vill. Det är bara just nu det har blivit för mycket med allt som händer runt omkring och då vill jag inte sätta stress med körandet. Så jag kommer förnya mitt lämp sen i novemer och mitt mål är att ta körkortet i mars, då kommer jag ha kört i 11 månader. Var sak har sin tid.
 
Nu ska jag ta och ta hand om tjejerna här hemma som sitter och river i skohyllan. Full fart på vår nyblivna 1-åring som mer än gärna undersöker precis allting och testar att klättra på allt med. Det är iaf jättemysigt och det känns som om att man njuter mer av barn nummer två då man inte längtar fram lika mycket i sin nyffikenhet. För så var det med Elina, det var så nytt att vara föräldrer och man ville hela tiden se vad som skulle komma. Så är det med Nellie med såklart men man vet med facit i handen att den här perioden går väldigt fort. Tingiling.
 
Nyföddd.
 
2- 3 veckor gammal.
 
4 månader.
 
ett halvår.
 
9 månader.
 
1 år.
 
 
 

Tudilu.

Publicerad 2016-08-04 17:13:35 i Allmänt,

Det var längesen jag skrev, höll på att skriva ett inlägg för ett tag sen men fick inte bilder att laddas upp så jag ville inte lägga upp inlägget. Tiden går så fort med allt som händer så jag har märkt att jag kommer av mig med vissa saker och blogga vill jag ju för min skulle så jag kan se tillbaka.
 
Det är bra med oss. Jag är ganska förkyld (satt sig i bihålorna) Lagade precis alldeles för stark chili corn carne, kanske skrämmer bort bacillerna i min kropp. Det är inte läge att bli sjuk nu när semestern börjar ta slut och vi har mycket att fixa med inför visningar. Skulle vilja torka ut och städa ordentligt och har bestämt redan nu att vi ska försöka ta lite i taget.
 
Vi har haft det väldigt bra med aktiviter nu i sommar. Först kolmården när Elina fyllde år, vi har varit i Oxelösund och hälsat på, i Dalarna i en vecka och även nere i Lilla Kalvö (ner mot Kaggebo). Det har varit mycket umgänge med människor som står oss nära (förutom min syster+familj som jag längtar efter nu) Väldigt kul att få ha upplevt naturen i Dalarna, så vackert med alla berg och allt vatten. Vi har även lyckats ta en dag i tinis, en dag i skogen och idag har vi varit i Skänninge. Ganska mycket för att jag bara ska ha varit ledig i 3 veckor men ändå i ett lugnt tempo. Första veckan gick ju dessutom åt att måla, städa och fixa inför fotografingen till lägenheten.
 
Det känns väldigt blandat faktiskt att vi ska sälja. Nervöst såklart mest, samtidigt skönt. En nackdel med att vi ska bo i Eskaden är att det blir längre till dagis, hissen är pytteliten och lite annat smått. Jag tror inte man kan få allt och det är ändå skönt att vi ska bli av med denna lägenhet, samtidigt kommer jag nog sakna den med. Vi ska ju ha hus så småning. Det känns som det är mycket vi ska ha och behöver. Vi skulle behöva köpa bilbarnstol, en ny soffa, nya sängar och en större bil. Snart börjar Andreas jobba igen så då blir det lättare och spara på. Det kostar att leva.
 
Nellie blir ett år om 18 dagar och det har gått så himla fort sen hon föddes. Nu kan hon ta 4-5 steg om hon vill, säga titta, där, mamma, pappa, eia (Elina). Hon härmar oss ofta när vi säger till henne vad saker är, så tror att hennes talförmåga kommer komma tidigt. Elina började prata mycket vid 1,5 år och vid 1 år och 9 månader kunde hon alla färger vilket hon idag dessutom kan på engelska med, så hon är snabb i talet.
 
Jag ska una mig ett varmt bad nu. Skönt kanske kan få Elina att titta på Alice i underlandet med mig. Vore skönt att bara få krypa ner i soffan. Jag avskyr när förkylningar sätter sig i bihålorna men det är bara att hålla ut. Lägger upp lite bilder från veckan som varit.
 
Malin och Nicklas med lilla charmtrollet Vidar, i Oxelösund.
 
När vi kom till Dalarna.
 
Häng utomhus.
 
Elina leker med Felix.
 
Nellie tycker väldigt mycket om hundarna.
 
Elina vid en furkost.
 
Så här såg det ut åt ena hållet där umgicks i Dalarna
 
Och andra hållet såg ut så här en kväll.
 
Kvällen innan vi åkte hem.
 
Elina med farfar i Lilla Kalvö.
 
Och Nellie med pappa i Lilla kalvö.
 
 

God morgon.

Publicerad 2016-07-03 06:12:29 i Allmänt,

Jag kör ett 12 dagars pass på jobbet och märker att min kropp är helt inställt på att klockan ringer 05.00. Nu börjar jag en timme senare och ska egentligen inte gå upp förens klockan sex och ändå vaknar jag pigg precis exakt 05.00. Det är ändå skönt att få sitta en stund och dricka kaffe i lugn och ro. Igår vaknade Nellie 05.10 och hon har hållt på att vakna jättetidigt nu i en vecka igen. Ibland redan vid 04.40. Tycker synd om Andreas.
 
Annars är det bra med oss. Jag går på semester om 2 veckor vilket jag ser fram emot. Inte för att vi ska göra något jättespecielt men det ska bli skönt att bara vara. Vi var ju på kolmården förra söndagen. Det var jättebra. Elina älskade karusellerna på bamses värld. Vi var där i 2,5 timme och för Elinas skulle kunde vi nog ha vart där i 2 timmar till typ. Jag har sagt till Andreas att jag tycker man ska ha 2 dagars biljetter dit då man kan vara på samma ställen ett tag. Komården har ju världens lekplats, utöver djuren/bamses värld och karusellerna. Jag har varit där par gånger nu men ändå har jag inte sett sälarna t.ex osv. skulle lätt vilja se mer uppvisningar av djuren med.
 
Igår hade Elina jeans på sig för första gången på ett tag. Helt plötslig sog hon så "vuxen ut" och lång. Sättet hon pratar på med är ju som en liten mini vuxen.Hon låg brevid mig nu när jag vaknar. Kommit in i par nätter nu och hon måste vara väldigt tyst och snabbt för jag och Andreas vaknar inte längre. Iaf hon var så vacker där hon låg brevid mig. Mitt mamma hjärta smälter varje dag för dom. Älskar att komma hem frå¨n jobbet och Nellie blir glad som en liten hund. Igår attackerade båda mig med kramar och Andreas hade gjort kladdkaka.
 
Det går så himla fort. Konstigt det där man väntar och väntar på ett barn i magen och det känns som en evighet. Sen när barnet är fött så går det så himla fort det där första året. Om 2 månader går Nellie på dagis. Hon kommer att älska dagis så jag är inte det minsta orolig att det ska vara jobbigt. Nu vaknade Andreas och Nellie utan att jag märkte då jag lyssnar på musik. Ska gå och umgås. Tingiling
 
 
Elina igår.
 
Nellie igår.
 
Världens perfektaste kladdkaka.
 
Nina i fredags.
 
Elina och Agnes.
 
Treon
 
Gubbarna.
 

Insidan ut

Publicerad 2016-06-25 17:21:58 i Allmänt,

Idag fyller våran Elina 3 år. Hon har vuxit så mycket bara på par månader. Frågar varför ofta om man säger nej till exempel, vilket är vädligt bra. Jag blir ju lycklig av alla saker hon säger och över att se hur hon utvecklas, sådär som en 3-åring bara kan. Hon är precis som Nellie våran starkaste förälske i livet. Svårt att förstå att en så liten person kan få en att älska så mycket från första stund man möter varandra.
 
Vi har haft en lugn födelsedag för henne. Hon har varit lite ledsen när jag fick förklara för henne för par dagar sedan att det inte skulle vara kalas på hennes födelsedag för att alla är bortresta. Syrran och dom, samt farmor och farfar, dom kommer på onsdag och firar. Syrran och hennes familj har ringt och sagt grattis och Matilda och Coffe ringde i morse. Jag bestämde iaf då när jag märkte att hon blev lite besviken, att vi ska åka till kolmården i morgon. Tyvärr ser det ut som om att det ska regna men tänker hålla en tumme ändå att prognosen ändras till i morgon bitti.
 
Elina började dagen med att öpnna packet, vi har bland annat gjort tårta, varit ute, plockat smultron och så har vi faktiskt badat bubbelbad i vårt föreningshus. Vi har bott här i 2,5 år men aldrig utnjyttat det, så det var verkligen på tiden. Nu har Matilda och Coffee kommit och vi ska umgås ikväll. Lägger upp lite bilder på Elina ifrån idag. Tingling.
 
Att ta en bild var inte det lättaste.
 
Det var svårt att stå still.
 
Ivrig att få öpnna packet.
 
Öpnnar packet.
 
Koncentrerad i sina nya saker.
 
Blev så här glad av sina örhängen.
 
Och så fick jag till den här vackra bilden.
 
 
 
 

Begränsad

Publicerad 2016-06-11 10:38:13 i Allmänt,

Hej på er nu är det ett tag sen igen jag skrev. Tiden går fort och allt rullar på. Jag mår faktiskt lite upp och ner senaste tiden. Jag har läst lite om utbränningsytom och undrar inte lite om jag har haft det en längre tid. Jag tror det kan ha börjat när jag väntade Nellie. Redan då blev jag mer och mer stresskänslig, lättirriterad och virrig. Detta har ju pågått och jag märker att jag får mer hjärtklappning när jag inte är på topp, samt att jag har tappat mycket hår sista månaderna. Jag älskar mitt liv men känt press nu ett tag på allt. Det är stressigt på jobbet, fysiskt krävande, jag sover nästintill aldrig några hela nätter, ska övningsköra, plugga, ta hand om barnen, ge Andreas egentid och försöka ha egentid, samt träna, saker som måste göra, saker man vill göra och ja, jag märker att det sätter sig i ångest och som om nån drar åt ett strypkoppel.
 
Jag ska försöka priotera bort att ha mål kring träningen. Ibland kan man träna men jag vill ju helst få in 3 dagar i veckan och att gå en promenad är ju ett sätt ha egentid med. Jag fattar inte hur jag skulle ha orkat ifall jag jobbade heltid helt ärligt. Det är svårt att räcka till och många gånger släpper jag det jag ska göra egentligen för att vara med barnen. Men jag har tappat tålamodet igen på Elina sista veckan och det har med mig själv att göra med. Framförallt att jag inte räcker till att hon tjatar på mig konsant. Mycket om saker hon vill berätta,gärna samma sak 5- 6 gånger och hela tiden mamma mamma mamma. Jag avgudar henne på många sätt och är fullt medveten om att jag en dag kommer sakna den här perioden väldigt mycket.
 
Känns redan nu att hon börjar bli stor och Nellie med för den delen. Jag börjar se mer och mer en flicka i Nellie och bebisdragen är snart borta. Elina är fortfarande ganska dum mot Nellie och jag hoppas det ska släppa mer när Nellie börjar på dagis och börjar kunna leka lite mer socialt. Det tar tid innan barn leker med varandra.
 
Jag ska försöka ta en sak i taget, dag för dag nu. Idag ville jag träna men ska lägga det åt sidan. Har pluggat och städat lite på morgonen/samt myst med tjejerna. Vi ska hitta på lite idag och då ska jag passa på att övningsköra. Det får va lagom så. Jag triggar mig själv i allt jag ska göra, har jag väl börjat städa tar det inte slut. Ska jag springa ska jag helst springa 5km så som jag orkade för 2 år sedan, fast 3 km är knappt vad jag orkar fast jag har tar paus. Ett annat symptom jag tror har lite med utbrändhet är att jag har ledvärk. Jag läste att man kan vara i fas för att bli utbränd ganska länge utan att bryter ut och när jag läser om det känns det som om jag är där.
 
Men jag är lycklig nånstans med. En annan huvudanledning är att jag sällan sover som jag ska och det är ju lite det som ingick i att få barn. Världens mysigaste och härligaste är det med sålklart. Och ja mitt i allt kan jag tänka mej en tredje till, fast det låter ju som om jag har tillräckligt. Jag tror körkortet spelar in mycket också att det tar tid att regelbundet sätta av tid till det med. Men det där med en tredje är inte aktuellt så länge Andreas inte vill och jag kommer acceptera om han känner inom par månader att han inte vill. Som sagt det handlar om att räcka till också. Ha det gott!
 
Nellie feber igen sista dagarna men på bättringsväg.
 
Det har runnit ur både ögon och näsa men hon är en glad tjej ändå.
 
Jag och Andreas tog en selfie för par dar sen.
 
Elina när hon var 10 månder.
 
Nellie 9 månader och nja dom är faktiskt inte ett dugg lika tycker jag.
 

Det var längesen.

Publicerad 2016-05-27 14:37:04 i Allmänt,

Oj hörrni nästan en månad sedan jag bloggade. Det har väl inte hänt allt för mycket sedan dess. Livet rullar på som vanligt. Det mesta i livet är ganska bra faktiskt. Jag har känt mer och mer att vi i familjen, dvs jag, Andreas, Elina och Nellie har fått ett starkare band till varandra. Elina var den som förde oss samman men Nellie gav oss en helhet. Ändå kan jag tänka mig en till men det hänger lite på Andreas och jag förstår om han inte känner för en till. Det är ju trots allt inte bara att gå och skaffa sig en unge hur som helst. Det är nog lika lätt att göra dom som ansvaret är stort.
 
Nellie utvecklas såklart i världens fart. Hon har nyligen fått 4 tänder som brutit genom. Man jämnför ju en del med Elina och ja, Nellie är mycket lugnare som person. Det gör ju att man blir lite mer nyffiken av sig om hur hon kommer utvecklas. Syrran sa en bra grej om Elina för ett tag sen. Att Elina har känslorna utan på kroppen. Det tycker jag är ett väldigt bra sätt att utrycka det på. Jag mer åt det hållet med som person och Andreas är lugnare, pecis som Nellie.
 
Sen jag skrev sist har Andreas fyllt 30 år. Av mig fick han en calvin klein klocka och av hans familj fick han fallskärmshopp. Det var kul att få se honom få en av sina drömmar uppfyllda. Hela den här månaden har gått jättefort. Det är nästan lite konstigt att det är semestertider snart. Från början hade jag inte tänkt ta semester men ångrade mig. Skulle vara hur mysigt som helst att få vara ledig par veckor. Jag har iaf sökt för 3 veckor.
 
Nu ska jag baka chockladbollar med Elina. Hon kommer in hit och försöker prata med mej medans jag skriver här. Så säger hon: Du pratar så tråkigt! så går hon sin väg! Om 1,5 timme kommer Elinas kusiner hit med. Kan tänka mig att chockladbollar uppskattas av dom! Tingiling.
 
Älskade Elina.
 
Utgullig som katt blev hon.
 
mamman njuter av lukta in pussar.
 
Tjejerna badar.
 
Jag och Nellie.
 
Mys i soffan.
 
Nellie vägrar numera sova.
 
men ibland så slocknar hon trots allt.
 
Så här såg Andreas ut innan han hoppade föresten.
 
och här landar han men det ser man tyvärr inte så bra.

Hej och hå!

Publicerad 2016-04-26 18:52:01 i Allmänt,

Det var längesen jag skrev så tänkte jag ska väl skriva ner lite allmänt runt omkring. Vi mår bra i familjen. Världens kontrast nu för oss att det är jag som går till arbetet i stället för Andreas. Känns som om jag aldrig har tid över fast jag har gått ner till 75 % och slutar halv ett om dagarna. Vi försöker få in att övningsköra 2-3 dagar i veckan. Idag hade jag tid på körskolan. Det gick så himla dåligt. Jag försökte igår dubbelkolla om det var halv tre som jag trodde men det blev fel med min inloggning och hur jag än försökte kom jag in som Tom Danielsson! Så jag trodde det var halv tre och när jag var på stan halv två för att fixa ärenden så ringde dom... åh jag cyklade dit snabbt men jättestressad och allt gick heeeeelt feeeel. Så himla tokigt men orkar inte hänga upp mig på det.
 
Arbetet har gått bra. Har jobbat flera dagar i rad och det behövs för ekonomin skull. Det blir ju knasigt med alla brytningsdagar. Andreas har sedan tidigare fått lön varann onsdag, så från det till att börja få från försäkringskassan den 25:e. Jag får en liten lön den 16:e nu från ISS på 5 dagar och en på 5 dagar från Miab. Sen får jag min första bättre lön den 16:e juni. Nånstans där får jag tillbaka från skatten plus 16 dagar semester utbeltalt så snacka om kontrast.
 
Det har varit mycket att komma in i olika scheman med men nu ska jag gå på mitt. Folk undrar om jag tycker det är jobbigt att städa på psyk. Nej det är väl ändå värre att städa offentliga ställen så som Ikea, där det kan finnas psykisk sjuka som inte fått hjälp. Inne på en klinik får dom ju faktiskt hjälp och jag kan verkligen inte påstå att jag ser dom som mindre värda eller mindre människor än vad vi är. Fick däremot en hel del tankar om livet när jag städade på cancer avdelningarna. Svårt att förstå att en sån grym sak som cancer ens ska existera. Fick iaf beröm och det berörde mig. Det kanske för många bara är ett skitjobb jag har men för mig är detta arbete lika viktigt att det finns folk som orkar med att göra så som det finns i andra yrken och ja jag trivs fortfarande bra och nästa onsdag bjuder företaget på mat. Vi ska alltså gå ut och äta i det teamet jag är i, supertrevligt.
 
Nellie min lilla tjej är på gång att bli en stor. Känns som om kommer säga poff så är hon ett vilt dagisbarn. Vi har sökt plats åt henne i fredags och hoppas så klart att hon ska  gå där Elina går. Hoppas också att dom ska kunna leka mer och mer med varandra. Elina är inte så snäll mot Nellie fast man märker nånstans att hon ändå vill vara med henne, ibland går det och idag fick Nellie vara med i badet. Jag har börjat kunna sätta mig brevid, då Nellie blivit så stadig vilket känns kul. Nä nu ska jag göra annat. Tingiling.
 
Nellie har börjat klättra lite smått.
 
En nyffiken tjej.
 
och efter detta sänkte vi sängen...
 
Elina min vackra törnrosa.
 
Nellie min söta lilla skitunge.

Här har jag fastnat.

Publicerad 2016-04-14 15:28:10 i Allmänt,

Jag ska egentligen plugga men har fastnat här lite grann . Så jag har faktsikt bara suttit och surfat en stund nu och slöat. Det har varit ganska mycket sista två veckorna. Hela förra veckan gick jag upp mellan fyra och halv fem varje morgon och kom hem halv fem. En dag var jag barnvakt och en dag övningskörde vi, så jag var helt slut.
 
Den här veckan har jag gått ner på 75 procent och börjat på ISS. Jag ska städa på psyk från och med nästa vecka. Denna vecka är jag på akuten och städar med en tjej som heter Anna. Hon är supertrevlig och det har gått ganska bra. Idag var första dagen som jag kände att jag kom in i nya rutiner.
 
Den här veckan har vi övningskört två dagar och så var det i föreläsning i tisdag. Snart kommer syrran hit och vi kanske ska övningsköra. Jag har inte bestämt om jag orkar än riktigt men samtidigt vore det bra om vi körde så mycket som möjligt. Svårt att köra när man är trött samtidigt så är det något jag måste fixa sen iaf när jag väl har körkortet ändå. Det går ganska bra. Jag har lite svårt för vissa saker fortfarande men vissa saker blir lättare.
 
Jag ser fram emot helgen. I morgon ska jag luncha med Mikaela. Jag och Nina pratar om att simma på eftermiddagen och hinner jag ska jag gå på möte. Matilda ska kika på våra kids i helgen med vi kan övningsköra mera. Jag och bästaste Sara ska ut och ta en öl på lördag. Skulle vilja dra till busfabriken med Elina och Nellie med men får se om det blir av. Ja så mycket intressant hade jag och skriva om haha nevars. Men livet rullar ju på snabbt nu och jag tycker om att vara tillbaka på arbetet.
 
Ska ta tag i lite måsten nu. Tänker göra lasange och det tar ju en stund med. Ha det gott folk så hörs vi. Tingiling.
 
 
Nellie busunge.
 
Jag och Elina.
 
Älskar Nellies vårjacka som jag köpte för 40 kr på bloppis.
 
Hängde med tjejerna häromdan med, världens myyys

Bajskorv typ..

Publicerad 2016-04-03 12:00:09 i Allmänt,

Usch vad jag känner mig ynklig. Är förkyld och har småfeber. Så himla typiskt med tanken på att jag ska börja jobba i morgon plus att jag ska min mens närsom helst. Verkligen sämsta kombinationen då mitt jobb är fysikt krävande och nu jag ju sagt upp mig med. Känns ju som om jag inte går dit så ser det ut som jag bluffar med tanken på att jag dessutom är missnöjd med schemat. Jag har iaf bestämt att jag ska till jobbet i morgon oavsett och blir det sämre är det bättre att jag kommit dit och visat mig sjuk liksom. Hoppas det ska bli bättre. Helst hade jag velat cykla dit med, det är ju 1,5 mil och jag har tänkt att jag ska cykla en gång om dan och ta bussen en gång om dan fram till att jag slutar.
 
Kände redan i torsdag att jag blev fysisk trött så orkade inte övnigsköra, tanken är att vi ska övningsköra idag med men känner mig inte det minsta fokuserad. Vi får se, sitter och dricker kaffe nu, kanske piggnar till. Alla i familjen är trötta. Andreas med, han sover middag nu för han gick upp sex och vi gick och la oss tolv igår då Matilda och Coffe var här.
 
Gud vad det går undan med Nellies utveckling. Jag upplever att hon försöker prata ibland, mamma, pappa och hon tycker om att titta på lampor, blommor och tavlor. Hon far runt nu i sin gåstol och hörde att hon lyckats rivna ner papper för en stund sen i köket, från kylskåpet. Mitt schema stod hon och tuggade på lilla busefia och hon är jätteintresserad av allting nu. Hasar sig fram och så har hon satt sig upp från kryppostion. Trots det är vårt andra barn är det minst lika intressant och kul som förälder att få följa utvecklingen och jag upplever nu med att hon är gång att växa om Elinas kruva som hon var i, i samma ålder. Ska lägga upp lite bilder och sen vilaaaa.... Tingingling.
 
Nellie påkommen i bus.
 
Elina snyggaste tjejen i stan.
 
Kom in och såg ut såhär häromdan med och sa: Jag är sååå himla fin.
 
Var barnvakt åt den här lilla prinsen häromdan med.
 
Ingen av dom ville sova men jag lyckades till slut.
 
och ja vi har börjat äta mat här hemma med. Med hela ansiktet...

Sinnesrobönen.

Publicerad 2016-03-30 12:39:39 i Allmänt,

Jag fick använda mig mycket av sinnesrobönen efter förra torsdagen då jag hade möte med min chef. Hon gav mig ett schema ute i Ljungsbro från 06.00 på morgonen till 15.00. Det kändes så himla tufft med tanken på att jag inte har körkort eller att det inte går några smidiga bussar härifrån T1. Jag mådde dåligt av att tänka på att behöva gå upp klockan 4, komma hem 12 timmar senare, fortsätta att orka övningsköra, plugga, vara mamma, flickvän och kanske få in egentid/träning. Jag brukar dessutom behöva mellan 8-9 timmar sömn på det pga mitt jobb är fysisk krävande.
 
Iaf så kände jag att jag inte kunde göra så mycket mer än att acceptera det kan inte kan förändra och förändra det jag kan. Var först inne på att jag skulle cykla då det ger gratis motion och sparar pengar. Men det tog mig 55 minuter att cykla så jag förstod nånstans att det skulle driva mig till vansinne de dagar det blåser (det är raksträcka vid öppna fält 7,5 km) och totalt 1,5 mil till Ljungsbroskolan. Ja det kändes tufft med tanken på hur mycket jag sett fram emot att börja jobba igen och efter 5,5 år på företaget så hade jag ett schema jag trivdes med sista 3 år.
 
Jag har ju velat ett tag att städa på sjukhuset. Det ville jag redan innan jag blev gravid med Nellie men kände inte att det var läge att söka då jag visste att vi skulle ha ett barn till. I höstas fick jag veta att min före detta chef jobbar på sjukhuset och sen fick en vän till mig som jobbade på samma företag som mig jobb där uppe med. Så jag hörde av mig till min f.d chef och Mikaela som fick jobb där uppe har också pushat mig jättemycket.
 
Igår iaf så fick jag jobb. Först hade det blivit missförstånd och dom hade ringt fel Nina men tills sist efter lunch så fick vi tag i varandra. Så nu i morgon ska jag skriva på papper och efter det ska jag säga upp mig. Jag är så himla lättad. Sen kommer jag få gå ner i procent men det gör mig inget. Man kan inte få allt och är det något man vill får man offra sig lite. Jag kanske kommer kunna gå upp i tid så småning om. Jag tycker ju det är kul med kundkontakt och jag har inget emot att vara lokalvårdare. Så småning om vill jag utvecklas men just nu vill jag ha fokus på körkortet och mitt privatliv. Det känns som om allting landar bra, t,ex att jag går ner i tid ger att jag kan ta körkortet lättare och flickorna är så små så det känns ok att ha mindre timmar jobb just nu.
 
Jag tror att man fixar mycket i livet med rätt inställning och även om allt inte blir som man vill så underlättar det att t.ex som i mitt fall tänka på sinnesro bönen. Nu ska jag se till att ha lite mer sinnesrobön i att övningsköra för där tar verkligen pessimisten tag i mig ofrivilligt. Tycker det är läskigt att köra bil men försöker ha tillit att allting ordnar sig och än så länge går det i rätt riktning. Lägger upp lite familjebilder från att vi var ute och lekte häromdan. Tingling.
 
 
 
 
 
 

En sån dag.

Publicerad 2016-03-21 19:28:18 i Allmänt,

För en timme sedan ville jag vara sätta mig ner och tjuta. Fy vad jag är trött. Jag har inte sovit ordentligt sedan onsdags natt då Nellies feber började (den var mellan 39-40 grader i flera kvällar) och Elina har kommit in sista tre nätterna dessutom och lagt sig så nära mig hon kan så jag har vaknat oregelbundet. I natt hostade Nellie jättemycket med så var uppe flera gånger och satt i soffan med henne för att trösta och hjälpa henne med nappen.
 
Och Elinas jävla trots rent ut sagt! Alltså jag orkar inte mer. Ta en sån sak som i lördags t.ex då Elina frågade mig om Nellie hade öroninflammation och jag sa nej och Elina där av börjar tok tjuta för att hon vill att Nellie ska ha det. Ja visst är det märkligt utbrott och helt oväntade såna kommer hela tiden. Sen är det världens strid när vi ska lämna ett ställe som är roligt så inte kul att hitta på aktiviteter med dom utbrotten.
 
Och hennes tjatande? fy fan... Skulle cykla till maxi igår och hon pratade oavbrutet. Jag tycker hon är gullig men när hon antigen 1) säger samma saker 10 gånger på raken flera gånger om dagen eller 2) dom gånger jag bara svarar henne med ett mm får ett - Men mamma jag pratar ju med dig. så håller jag på att brista för jag kan inte ge henne uppmärksamhet 100 procent av dygnet. Hon till och med har börjat puttas ibland när jag står och pratar med någon och ofta så ställer hon sig när jag är i ett samtal och drar till med: Meeeeen jaaaag praaaatade nuuuu...
 
Och sen då? Jo hon är jävligt taskig mot Nellie rätt som det är. Ofta snäll men ni ska inte tro att hon för fem öre låter Nellie ha hennes leksaker eller Nellies egna leksaker för den delen heller. Och hon lyssnar inte när man säger åt henne och sluta reta sin syster heller vilket hon gör gärna 5 cm från Nellies ansikte.
 
Idag på vägen hem från bussen gapade hon i ansiktet på henne och jag sa till flera gånger, sen ringde telefonen och jag fortsatte säga åt henne att sluta gapa i ansiktet på Nellie. Till sist i hissen ser jag hur hon river Nellie i ansiktet så jag blir så arg att jag tar tag i armen på henne och drar bort henne från ståplatten. Usch jag vill bara tjuta åt att jag brister och skratta åt hur galet det är som t.ex. i morse när Elina rätt som det är gräver i näsan och lägger fram snor på Nellies bord. Dessutom så tar det minst 30 min varje gång Elina ska äta för hon sitter och lallar i matbordet.
 
Ja det här är en helt jävla vanlig dag i mitt liv och jag fattar inte hur ensamtående klarar av det för jag är så nära själv på att bryta ihop. Jag blir ju barnslig tillbaka till Elina ibland så jag skäms ju för att jag inte orkar vara den där ängla snälla mamman 24/7 som i morse Elina fick för sig att hon skulle va en bebis och vi har pratat mycket om det innan minst 100 gånger men i morse ja då fick hon bli behandlad som en bebis en liten stund.
 
MEN jag älskar Elina. Hon är väldigt intresserad av livet. Hon rättade mig när jag sa ett grammatisk ordfel häromdan och hon kommer på saker själv t.ex att siffran 11 låter som älva. Hon har ett fantastiskt minne och jag märker att hon är språkintresserad och kan faktiskt räkna till 10. Hon är frågvis och det är mycket tjat och jag jobbar hårt för att ha tålamod med att hon är i utvecklingsfas. Hon är fantastisk fin Elina och jag är en stolt mamma fast just nu är jag på bristningsgräns. Det blir för mycket för mig att vara mamma, så ska jag övningsköra, plugga, träna, va med vänner, familj, praktiska saker hit och dit. Längtar tills jag får börja jobba igen om 2 veckor. Även om det blir mycket då med så kommer mitt tålamod med Elina bli mycket bättre för jag märker att jag känner mig isolerad och instängd främst med tanken på att jag inte kan träna.
 
En sista sak så tänker jag på det där med att folk säger små barn små problem och stora barn stora problem. Dom människor som säger så har glömt bort hur intensivt det är framförallt om man har två små som vi har. Det är världens process att två styckna behöver ens hjälp hela tiden samtidigt då Elina är i den här fasen. Nä nu ska jag däcka framför soffan hej svej.
 
Mina hjärtan.
 
Älskar attt titta på henne.
 
balkonghäng.
 
Elina kramade Nellie när hon började bli sjuk.
 
Nellie med Vidar.
 
jag Malin och Sara 8 år mellan bilderna.
 
En annan på oss.
 
Och mys i soffan med Elina.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela