smakensombaken.blogg.se

Förstå vad tiden går

Publicerad 2019-06-24 20:10:00 i Allmänt,

I morgon fyller Elina 6 år. Vilken skillnad på liv man lever från det man hade innan. Jag minns knappt hur det var att inte ha några att anpassa sig efter eller att kunna va helt fri på fritiden. Såklart skulle jag aldrig byta ut det mot något annat och tanken på hur stor roll föräldraskapet har och allt som ingår i det, så är det fascinerande alltihop hur det hänger ihop och fungerar.
 
Förstfödd är allid speciell. Det är ju hon som stod för den största förändrigen i våra liv och gav oss den här viktiga äran att få kallas oss föräldrar. Elina var speciell när hon kom ut. näsan var sne, gul prickig röda kinder med hela  sitt hår fullt av intorkad klumpar av blod. Jag blev förvånad i efterhand när Nellie och Alice kom ut med fint fjunhår och helt normala i hyn, fast Elina var ju det vackraste vi sett då, men ja lite roligt ser hon ändå. Jag känner igen hennes blick från dom första bilderna man tog till hur jag ser hennes ögon idag.
 
En sak som jag minns var när jag skulle äta frukost första morgonen. Elina föddes 21.01 eller 20.58? och jag gick i själv till frukosten men när jag satt där hörde jag hur hon och Andreas kom närmre på hennes skrik. Det är fascinerande om något att jag kunde känna igen hennes läte så snabbt som inom 12 timmar. Det är väl en del av det osynliga inbyggda i oss. 
 
Jag var så jävla trött med tack vare dom inte tog in mig tidigare fick jag kämpa länge helt öppen hemma. Sen opererades jag på natten så mellan 12 och 3 fick en skräckslagen stackars Andreas som aldrig bytt en blöja klara sig själv.  Han va så rolig Andreas första tiden samtidigt var vi slitna. Det är nog den värsta tröttheten jag varit med om då när hon föddes. Nellie var helt tvärtom. Det gick så fort så jag hade världens adralinpåslag med henne. Var uppe och läste 5 på morgonen osv.  Iaf jag grät när vi kom hem med Elina för jag var så orolig att jag inte skulle älska henne. Jag var så avtrubbad på tröttheten så det gick liksom inte in i mig varför jag mådde så dåligt. 
 
Jag minns att det tog 3 månader för det där bandet att gro till det självklara bandet det är idag. Hon är min stolthet och likasinnade Elina. Alltid haft sin starka personlighet även som bebis. Jag tycker det är spännande att vi närmar oss skolåren och jag vill se vilka ämnen hon gillar och inte gillar. Det är som ett frö som blommar ut barnaåren. Är så otroligt tacksam över mina flickor, Tänkte skriva lite vardagt men är för trött. Ska lägga upp bilder tingiling.
 
 
Här ser jag så tydligt det är Elin på utryck och ögon
 
Stolt och sliten
 
Några mer som var små
 
 
 
Nästan lika tandlös som nu
 
var intresserad av kortspel redan då
 
 
Den ända gången hon fick ha lugg
HAHA melontårtan haha ni anar inte så äcklig hennes första tårta blev
 
Första besöket på kolmården
 
 
 
 
2 år
 
Storasyster
 
 
3 års dagen
 
 
minns knappt att hon haft så långt hår
 
 
Sen kom det en till syster
 
 
 
 
4 år
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela